Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hello Saferide – ett modigt allvar

/
  • En allvarligare Annika Norlin. Hello Saferide-konserten var de små gesternas spelning, tycker LT:s recensent.

Hello Saferide

Badhusparken

(lördag)

Annons

”Hello is it me you're looking for”, Lionel Richies röst inledde Hello Saferides spelning och så kom Annika Norlin in ensam och började spela “People are like songs”. Sedan smög så sakteliga hela sexpersoners-bandet in, iförda rutiga skjortor.

Ett underbart band med gitarrmaestro Andreas Mattsson och Andrea Kellerman i spetsen. Ett band som visade att sex personer kan prestera en väldigt nyansrik musik. För Hello Saferides tredje Yran-spelning var långt ifrån de två tidigare. Och också långt från de två Säkert!-spelningarna.

Den senaste cd:n är väldigt textbaserad. Absolut inte allsångsvänlig och inte heller så handklappsvänlig som debuten. Och live gjordes detta också fullt ut med mod och i tryggheten av att ha en mängd bra låtar i bagaget.

Två höjdpunkter var duetterna, den starka med Andreas Mattsson om den nazistiske sonen efter ett fint introprat om vad en Yran-kväll kan leda till, och den med Andrea Kellerman som en ”Long lost penpal”.

En riktigt subtil kväll, en de små gesternas spelning. Och en andäktig avslutning med ”Arjeplog”. En modig artist har tagit ytterligare ett steg i en ny riktning. Och Yran-publiken såg ut att njuta även av denna årgång Annika Norlin. Och denne skribent kommer definitivt inte att protestera om hon nästa år dyker upp för sjätte gången på raken…

Mer läsning

Annons