Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hejdå, kossa mu!

Annons

Ska det finnas en svensk mjölkproduktion? Frågan har blivit brinnande het sedan Arla meddelade den senaste mjölkprissänkningen i förra veckan.

1960 fanns det drygt 200 000 mjölkgårdar i Sverige, 1 januari 2012 hade landet 5200 mjölkföretag. Utvecklingen går mot färre men större gårdar. Tidigare kunde man försörja en familj på 10 kor, nu krävs minst det fyrdubbla och det kräver stora investeringar. Att driva ett jordbruk är inget Bullerbyn, om nu någon trott det. Så har det sett ut länge och nu har turen kommit till de större företagen som tvingas bort, ett efter ett.

Ändå finns ett stort svenskt intresse för kor. Ett av de allra första ord barn lär sig, är att kossan säger mu. När barnen blir större åker familjen på kosläpp och tittar på glada kor som skuttar ut i en grönskande hage. Sedan står de i bilkö ett par timmar (jo, det händer faktiskt) för att komma hem. Kon är helig även för svensken och därför är nog de allra flesta beredda att betala mer för mjölken, om de kände till omständigheterna.

Trots att trenden varit tydlig länge, är det som att den senaste tidens skriverier har inneburit ett plötsligt uppvaknande. Och nu har landsbygdsminister Eskil Erlandsson har tagit i med hårdhand- skarna, han har uppdaterat sin Facebookstatus.

Ministern konstaterar att läget är allvarligt och meddelar att han arbetar hårt för att minska byråkratin. Men det är inte där skon klämmer. Byråkratin, en rackarns massa EU-papper, är i dagsläget det som räddar livhanken på en stor andel bönder.

Regeringen storsatsar i stället på att skapa Matlandet Sverige. Där ska det vara enkelt, roligt och lönsamt att arbeta som primärproducent av livsmedel. Av vad? Roliga sylter på lustiga svampar, marmelader på allt från lök till libbsticka, champagne på björksav? Bara fantasin sätter gränserna! Samtidigt som folk handlar billig importerad mjölk på stormarknaden de dagar om året som inte är nyårsafton.

Mjölk måste få kosta! Annars blir det inga fler kosläpp och inga kossor som säger mu. Någonstans måste även en landsbygsdsminister ta sitt ansvar och förmedla det budskapet.

Annons