Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Här finns en anda som nästan går att ta på"

Landshövding Britt Bohlin är på väg till Köpenhamn och det ekar tomt i länsresidenset på Köpmangatan. Flyttkarlar kånkar på lådor nedför trappen till en väntande lastbil på gården.

Annons

– Jag har sorterat mycket före flytten och Röda korset har varit här och hämtat en massa prylar.

– Eftersom jag tycker det är väldigt roligt att gå på auktion har jag samlat på mig alldeles för mycket prylar.

Britt Bohlin har skaffat sig en lägenhet i Östersund, som bas för aktiviteter under kommande ledigheter.

– Den lägenheten har jag fyllt med grejer, inklusive skåpen. Ändå märks det nästan inte i mina köksskåp här på residenset. Då är det något som är fel anser min sambo. Han tycker inte vi ska gå på fler auktioner på ett tag, småskrattar Britt Bohlin.

I ett uppehåll under flytten sätter vi oss under en kristallkrona, med ett kakfat och kaffekoppar, i den flera hundra kvadratmeter stora representationsvåningen.

Här har länets landshövdingar passerat och representerat genom decennierna.

Nu hamnar du som porträtt bland andra landshövdingar på en vägg i lokalerna. Hur känns det?

– Det har varit ett exklusivt jobb med en fantastisk personal. I grunden tycker jag ändå att man inte ska vara landshövding alltför lång tid.

– Jag tror det är svårt att hålla entusiasmen och nyfikenheten på topp hela tiden och det tycker jag man ska kunna i det här jobbet. Efter ett tag får man nog finna sig i att vara porträtt på väggen och att nya krafter tar vid.

Britt Bohlin nämner exploateringen av Örndalen, och vad som skulle hända med nedbrunna Centralpalatset, som ett par svåra frågor att fatta beslut om under hennes tid.

Sakfrågornas tyngd är det som ska slå igenom till sist när olika intressen vägts samman.

– Men det har varit långt ifrån enkla avvägningar i de här frågorna.

Ett verkligt långlopp har varit vinterrenbetet i Härjedalen. Att det kunde läggas till handlingarna i form av drygt 1 000 avtal med markägare och samer "det är verkligen fantastiskt", slår Britt Bohlin fast.

Men det blåser också andra vindar:

– När Sverigedemokraterna i vårt län uttalar sig i olika saker så kanske partiet i andra delar av landet har flyktingar som exempel, medan det här finns väldigt starka känslor mot den samiska befolkningen vilket berör mig väldigt illa, säger Britt Bohlin.

Det knyter hon till Sverigedemokraterna och deras kretsar.

.– Jag utgår från det jag läser i tidningarna här och de politiska förslag som kommer i kommuner i länet. Jag förvånas väldigt över när vår ursprungsbefolkning ska ifrågasättas, fortsätter hon.

Rennäringens utveckling står inför många utmaningar och det jobbas mycket med frågorna på länsstyrelsen.

– Jag är mån om rovdjur och naturvården. Men det måste finnas en balans i vad rennäringen kan tåla av förluster. Den balansen har överskridits ibland i vårt län som har många rovdjur på liten yta.

Det finns både en bild av utflyttning och försämrad service i länet men också av tillväxt och ständig utveckling i exempelvis besöksnäringen. Vilken bild har du fått under de här åren?

– Det är en komplex bild och ett stort län där utvecklingen ser väldigt olika ut i olika delar av länet. Vissa delar har större utmaningar än andra. Trots det finns ett väldigt bra samlat synsätt om hur länet ska utvecklas. Jämtland sticker också ut på så sätt att det finns byar lite varstans. Försämringen av serviceutbud känns hårdare här, eftersom det märks väldigt påtagligt och dramatiskt. Besöksnäringen är också beroende av att det finns service.

Exempel på områden där det för dig varit svårt att nå fram centralt för att Jämtland ska stärka positionerna?

– Det ena är infrastrukturfrågorna där vi haft massiva diskussioner för att komma framåt. Budskapet från oss har varit att man inte kan investera infrastruktur utifrån hur många personer som bor här utan man måste se till länets besöksnäring. Det har inte gett resultat, det är bara att konstatera.

– Det andra är synen på besöks- och tjänstenäringen där jag möts av många vackra ord. Men när vi kommer till de skarpa besluten så är det ändå avgörande vad de traditionella branscherna tänker och gör. Vi har exempelvis kämpat mycket för yrkesutbildningar inom besöksnäringen och mötts av reaktioner som "jaha behövs det".

Vilka intryck härifrån kommer att bli bestående när du ser tillbaka på ditt jobb här om ett antal år?

– Framför allt en genuint positiv bild av Jämtland som är komplex och sammansatt: Det har att göra med alla bra personer som bor här som jag fått tillfälle att möta och arbeta tillsammans med, säger Britt Bohlin.

– Det finns en väldigt fin anda som nästan går att ta på. När vi hamnar i olika utmaningar och behöver göra något viktigt har jag inte varit med om att man sagt "näe det tror jag inte och det vill jag inte".

Starten på landshövdingejobbet 2008 knyter an till det här. Det var blytung finanskris, djup lågkonjunktur, besök på Flextronics som skulle lägga ner i Östersund samt krympande orderböcker hos företagen.

– Nu ser man ett massivt investeringstryck här i länet. Två branscher sticker ut. Den ena är besöksnäringen och det andra är förnyelsebar energi med vindkraftens miljardinvesteringar, samt renoveringar av vattenkraften.

Hur pass bra företag i länet lyckats med att ta åt sig av affärerna som uppstår runt vindkraftsutbyggnaden varierar en hel del.

– Strömsund har jobbat väldigt bra med att utbilda folk och se till att de är ett viktigt centrum. Att klara arbetskraftsförsörjningen är en förutsättning för att vi ska kunna ta för oss av jobben.

– Det är väldigt betydande arbetstillfällen som tillkommit genom vindkraften och de uppkommer i de delar av länet som kanske har det allra svårast arbetsmarknadsmässigt.

På nya jobbet som direktör på Nordiska Rådet väntar frågor om försvars- och säkerhetspolitik. Det har också flyttats upp på agendan inom EU. För första gången sedan 2008 diskuterade EU:s premiärministrar försvarsfrågor på ett toppmöte dagarna före jul. Och Natos generalsekreterare, dansken Anders Fogh Rasmussen, var inbjuden till ett sådant möte för första gången.

"Om inte EU spelar en större roll kommer andra att fylla tomrummet", sade han.

Britt Bohlin förväntas driva in de här och andra framtidsfrågor i sammanhang där de får genomslag hos de nordiska parlamentarikerna framöver. Hon kommer att jobba nära styrelsen för Nordiska Rådet och dess ordförande.

– Ett annat område att lyfta fram där är den nordiska modellen. Den uppmärksammas mycket som en på många sätt optimal modell för att ge hälsa och välstånd till rimlig kostnad, säger Britt Bohlin innan hon återgår till att packa de sista lådorna som ska med till Köpenhamn.