Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Han försöker lösa gåtan om skelettmetastaser

– Den stora frågan nu är vilken typ av prostatacancer som ger skelettmetastaser.

– Vi ska genom en forskningsstudie försöka lösa den gåtan.

Annons

Anders Widmark, överläkare och professor i onkologi vid Umeå universitetssjukhus träffar ett tjugotal patienter med prostatacancer på patienthotellet i Umeå.

Här får de chansen att ställa sina frågor direkt till expertisen och han svarar så rakt han bara kan.

– Man kan säga att jag lever gott på prostatacancer, skrattar Anders Widmark, men jag har inte tagit något PSA-prov själv. Jag har inte ansett att det finns någon anledning än.

Anders Widmark har tillsammans med sina kollegor studerat prostatacancer ur olika aspekter.

De har kunnat visa att dödligheten har halverats hos patienter med aggressiva tumörer genom lokal strålbehandling i kombination med hormonbehandling.

– Hur stor är risken att min son får prostatacancer då den finns i familjen, frågar en patient som har sin vuxna son med på föreläsningen.

– Jag har sjukdomen, två farbröder och min pappa har haft den.

Anders Widmark menar att där det finns en risk är det rimligt att ta ett PSA-prov.

– Men det är inte biverkningsfritt att ha sjukdomen heller, säger han, det kan ni fundera på när ni ska ta PSA.

– Men det finns en generell bedömning, om minst tre i familjen har haft sjukdomen ska man kontrolleras oavsett cancerform.

Han berättar hur undersökningen går till och att läkaren både ska ta ett PSA-prov och känna efter i rumpan för att kunna ställa diagnosen.

När svaret kommer på provet är Gleasongraden 3 den snällaste varianten och har man över 32 är det en aggressiv sort som behöver både strålning och hormonbehandling.

– Det är inte svårt att ta bort prostatan i sig om det inte vore för ”grannarna”. Nu ska vi på försök flytta ändtarmen under strålningen med en så kallad ”tuppkamsspruta”.

– Det är samma ämne (hyaluronsyra, LT: anm) som man använder för att förstora läpparna. Genom det tror vi att ändtarmsproblemen ska försvinna.

– Just nu är det åtta patienter som är med i det försöket i Umeå.

Men han säger också att det vid en operation kan vara svårt att skydda nerverna för det sexuella.

Han berättar om den uppfinning som gjordes 1997 när de kom på att det gick att sätta in guldkorn i prostatan så man skulle sikta rätt med strålkanonen.

– Därefter blev det bättre precision och därmed en drastisk effekt på att skydda ändtarmen. Nu kan vi ha en marginal på sju mm jämfört med 20 mm som det var tidigare.

– Vi har även sett att om vi ger fyra extra behandlingar, ger det mindre återfall.

Den tekniska utvecklingen gör också att biverkningarna blir allt mindre.

Med den här sjukdomen, prostatacancer, handlar det krasst om kiss, bajs och sex. 20 procent av männen med prostatacancer som strålbehandlas får tarmproblem.

Men när det gäller erektionsproblem säger Anders Widmark att de som är sexuellt aktiva när de får sin diagnos också kan vara det efter behandlingen.