Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hallå där ...

... Märit Frändén, som nyligen har skrivit en doktorsavhandling om samiska släktnamn.

Annons

Varför har du valt detta ämne?

– Jag började studera samiska språk och blev mer och mer intresserad av namnskick och namnbyten.

Varför är det så speciellt med namn?

– Namn är en viktig symbol. Ett namn talar om vem man är. Namn förknippas både med identitet, etnicitet och nationalitet.

Och vad utmärker samiska namn?

– De flesta samer har faktiskt svenskspråkiga namn som Andersson, Johansson och Nilsson. Bland samer med samiskspråkiga namn finns exempel på att samer ville dölja sitt ursprung på grund av diskriminering och rasism. Att vara same hade länge låg samhällsstatus.

Är det inte så numera?

– Jo, fortfarande finns diskriminering, men det är också en trend att många samer återtar sina gamla släktnamn. När stoltheten över den egna gruppen och kulturen växer, då återkommer de gamla namnen.

Har du kommit fram till andra slutsatser?

– En viktig del i arbetet är att det nu för första gången finns statistik när det gäller samiska namn. En begränsning är dock att materialet bygger på namnen i sameröstlängden och alla samer är inte registrerade i röstlängden.

Hur ser namnskicket ut i Jämtland och Härjedalen?

– De flesta har svenskspråkiga namn som Fjellgren, Rensberg, Bergquist och Åhrén, eller -son-namn som Andersson, Persson, Johansson, Jonsson och Mattsson. Samiskspråkiga namn är Kroik, Kråik, Kant, Nutti och Sparrok.

Kommer du att gå vidare med din forskning?

– Ja, jag vill gärna fortsätta inom namnforskningen, både när det gäller personnamn och ortnamn.

Fotnot: Märit Frändén är född i Kälarne, uppväxt i Östersund och numera forskare vid Uppsala universitet. Hennes avhandling heter "Att blotta vem jag är släktnamnskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920-2009".