Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Håkan Dahlén

Håkan Dahlén, Mårdsjön, har efter en kort sjukdomstid lämnat oss.

Annons

Han föddes i Mårdsjön, son till Tora och Elis Dahlén, och han var yngst av fyra syskon.

Efter folkskolan började han arbeta i skogen. Han arbetade också på gården med den övriga familjen med vårbruk, skörd och andra på en lantgård förekommande arbetsuppgifter.

Han var intresserad av att läsa och lära sig saker, och på sin ”kammare” satt han med sin Hermodskurs och studerade matematik. Han blev även intresserad av fotografering och köpte en kamera av fin kvalitet. Bilderna framkallade han själv i mörkrummet med sina speciella vätskor och lampor. Han byggde själv en förstoringsapparat för sina kort. Det var ett äventyr att få vara med där och se bilder växa fram. Det finns många fina svart-vita bilder från den tiden.

Så småningom började man bygga kraftverket i Stugun, och Håkan fick arbete där. Då fick han också råd att köpa sin första bil. Jag kommer ihåg den dagen när vi trängdes i köksfönstret och fick se den ljusblå Volkswagen komma uppför backen! Det var högtidligt och lyxigt då.

Ett annat minne från den tiden är när han med Sixten och Walle åkte till Paris. Hur stilig och uppklädd han gick till mjölkbryggan för att resa vidare med bussen.

Senare måste han lämna hembygden för att få arbete. Han kom till Mjölby där han utbildade sig till svarvare. Efter några år där återvände han till Bispgården. I Mjölby hade han träffat Carina som följde honom på hans resa.

Så småningom övertog och köpte han sin föräldragård. Han gjorde i ordning ”undantagsstugan” där han bodde med Carina. Jordbruket var nerlagt och Håkan arbetade med skogen.

Några år fram till sin pensionering arbetade han på Samhall i Hammerdal. Gården såldes men han behöll ”undantagsstugan” som han på senare år restaurerat upp.

Håkan var poetiskt lagd och läste gärna dikter av Ferlin, Taube och Dan Andersson. Han var en finurlig, innovativ mångsysslare. Han byggde garage och vedbod på senare tid, kunde göra en skruv som fattades någonstans eller reparera en stol.

Det var en fröjd att få sitta med honom vid köksbordet efter en middag med ättikströmming, dricka kokkaffe och lyssna till poesi av någon av hans favoritförfattare, eller lösa korsord som blev hans stora intresse när benen inte längre bar som tidigare.

På nyårsdagen sa Håkan att han skulle fylla åttio år, och sen kunde det göra detsamma.

Han firade sin åttioårsdag den sjätte april med kalas för släkt och vänner. Vi bjöds på mat och dryck, vi sjöng och hade en väldigt trevlig dag med Håkan.

En vecka senare blev han sjuk och nu finns han inte längre bland oss.

Håkan var på ett plan en vek man med starka åsikter. Hans kropp var sliten men hans intellekt svek honom inte.

Det blir ett stort tomrum utan honom, och vi sörjer honom mycket.

Åsa, systerdotter

Mer läsning

Annons