Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Guldgruva för stubbrytarna

Den stora skopan sänker sig sakta över stubben och drar upp den med rötter och allt. En doft av terpentin kommer från det uppbrutna virket och skopan skakar bort så mycket jord det går innan det är dags för nästa stubbe att lyftas upp.

Annons

I Borgafjäll, längst upp i norra Jämtland, ligger entreprenadföretaget Storjola. De har specialiserat sig på att bryta upp stubbar på de jämtländska kalhyggena och levererar de sedan vidare till Jämtkrafts värmekraftverk i Lugnvik. Företaget anlitas både av skogsbolag och privata skogsägare. Nu har företaget åtta anställda som kör i skift ute på hyggena för att hinna med den stora efterfrågan på den energirika råvaran.

– Vi började bryta stubbar 2006 och det har visat sig vara en lyckosam satsning, säger Lars-Erik Brantholm som är företagets vd. Han har nu fyra specialmaskiner ute på hyggena som jobbar i princip dygnet runt under den ljusa årstiden.

Länstidningen besökte i går en av arbetsplatserna, ett hygge mellan Häggenås och Föllinge och där Jesper Jonsson och Simon Näslund från Dorotea körde varsin stubbrytare.

– Det här är ett toppenjobb, säger Jesper. Vi jobbar från söndag till onsdag och sedan kommer nästa skift och kör resten av veckan.

Kalhygget grabbarna jobbar på, avverkades för ett drygt år sedan och det gäller att ta stubbarna så fort det bara går, eftersom energivärdet minskar för varje månad. När specialskopan sätts över en stubbe bryts den i regel sönder i två tre delar och en massa jord och grus följer med rötterna. Jesper och Simon lägger de uppbrutna stubbarna i rader för att det ska bli lättare för traktorn som kommer senare för att samla ihop stubbarna.

– Vi hinner skörda en hektar på mellan fyra och åtta timmar beroende på hur tätt stubbarna står. Den här årstiden hinner vi jobba till framåt elva på kvällarna innan det blir för mörkt. Sedan åker vi hem till husvagnen som vi har stående en bit härifrån och sover, innan vi kliver upp tidigt nästa morgon och börjar jobba igen.

Enligt vd:n Lars-Erik Brantholm är stubbarna en outnyttjad produkt som borde skördas mycket mer.

– I Jämtlands skogar används bara två till tre procent av de stubbar som finns. Resten blir kvar och förmultnar. Energivärdet på stubbarna är mycket högt och ett ton krossade stubbar ger 3,5 megawattimmar i energi jämfört med exempelvis ett ton groth,( kvistar och grenar) som ger 2,5 megawattimmar.

Som exempel hur mycket energi brytningen ger berättar Lars-Erik att stubbarna från en hektar (10 000 kvadratmeter) räcker för att värma upp sju till åtta villor under ett år.

Företaget Storjola bryter 60 000 ton stubbar per år och är landets största företag inom den här verksamheten.

– Värst är att det är utrymmeskrävande att köra stubbarna till Lugnvik och det följer med mycket jord och grus. I framtiden kommer vi att krossa stubbarna på plats och lämna kvar det som inte ska till Lugnvik i skogen. Det tjänar alla på, säger Lars- Erik.

Han berättar också att det finns röster som tycker att det är förkastligt att ta bort stubbarna från hyggena.

– Vi lämnar alla stubbar från lövskog och tar inga mindre än de som har en diameter på 20 centimeter. De största stubbarna lämnar vi också kvar.

– Då tror jag att det är värre att ta bort groth från avverkningarna. Barren behövs för att bra återväxt i skogen, säger Lars-Erik Brantholm.