Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gudrun Jägerhem

Annons

Gudrun föddes 27 augusti 1948 i Smedjebacken, Dalarna.

Hon kom i unga år till Östersund och arbetade som kallskänka på Stadskällaren och fick senare jobb på LM Ericsson som senare blev Flextronics och Solectron och var anställd ända fram till nedläggningen.

Gudrun gifte sig i början av 1970-talet med Bengt Jägerhem från Östersund och makarna bodde bland annat sju år i Ytterån. Hon var en energisk, snäll och generös människa och mycket duktig på att laga mat och baka och arrangerade väldigt trevliga fester i vår kvartersgård på Östfjällvägen dit hon och Bengt flyttade i början av 1980-talet. Trädgårdsodling var ett annat stort intresse som man kan se resultatet av utanför deras lägenhet. Hon var även duktig på olika slags handarbeten som att brodera, sticka och väva men var även fenomenal på målning och tapetsering och gjorde om lägenheten flera gånger samt målade om möbler.

I yngre år hade hon även provat på att köra dragracing och köpte för ett antal år sedan en motorcykel. Själv kom jag i kontakt med henne där i kvarteret och var förutom vid alla tillställningar som fester och fisketävlingar även ofta nere hos makarna. Ja, många är de kvällar jag tillbringat där och ätit gott och haft trevligt och denna samvaro är något jag många gånger saknat under årens lopp efter min flytt. 

Gudrun var mycket generös och hjälpsam mot mig och hon blev den käraste vän jag någonsin haft. När min dotter tog studenten dekorerade hon kvarterslokalen och gjorde mycket fina smörgåstårtor. Jag brukar tänka på henne varje år när scillorna blommar för lökarna fick jag av henne. Till en jul fick jag ett broderat julkort med en gumma vid en vedspis som väl ska föreställa mig och jag har mycket annat också. Traditionen att äta mackor med ljummen skinka kvällen före julafton fick jag också där. Djur och natur hade hon också hjärta för och i många år har hon till jul planterat ett träd i VI-skogen åt mig.

Gudrun fick sin första sjukdomsdiagnos för 17 år sedan men blev efter behandling bra vilket tyvärr inte varade mer än fem år och svårt är att veta hur hon haft det för hon verkade alltid lika glad och positiv när man pratade med henne och att klaga låg inte för henne. Det blev också en mer sporadisk kontakt efter att jag flyttat och jag har inte vetat om alla behandlingar hon genomgått eller hur svårt sjuk hon var men hon har ändå i alla år arbetat och varit aktiv inom styrelsen i bostadsrättsföreningen.

Hade tänkt att som vanligt hälsa på någon dag under semestern men fick redan första dagen veta att hon fridfullt avlidit under sömnen den 8 juli. Saknaden är stor för mig liksom för maken Bengt och hunden Snobben.

Vännen Eva