Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gränslös slöjdglädje i kulturhuvudstaden

Hiphopkepsar i tovad ull med broderade blommor och snidade trärenar med neonfärgade horn. Handvävt kjoltyg med inslag av syntetiskt perukhår och mystiska sagomasker av papier-maché. "Next level craft", som invigdes i Umeå i fredags, är en slöjdutställning som inte liknar någon annan.

Annons

Ljuset växlar från lila till rosa till obefintligt. Ett dygn är 20 minuter i utställningslokalen på Västerbottens museum och när nattens mörker faller drar en musikvideo i gång på en av de vita långväggarna. Här dansas det vogue – en subkulturell dans från New York – till tunga trumbeats och spröda melodier på härjedalspipa. Medan trä hyvlas och ull tovas i bakgrunden.

– Jag känner mig drabbad, alldeles hänförd, säger Ingela Fredell, hemslöjdskonsulent i Jämtland, som kände tårarna stiga i ögonen när hon gick in genom dörren till "Next level craft" vid fredagens vernissage.

– Att det skulle bli bra visste jag, men det här är ju alldeles magiskt!

Ingelas kollega Göran Postuma är lite försiktigare med sitt omdöme:

– Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka, behöver titta längre innan jag säger något. Men det är verkligen annorlunda än allt man sett förut. Rörigt men häftigt.

Ingela och Göran står tillsammans med sina konsulentkollegor i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland bakom "Next level craft", och som curator för utställningen har de anlitat Aia Jüdes, I förarbetet inför utställningen reste hon runt i de fyra länen och träffade massor av slöjdare. Närmare 40 av dem blev utvalda att medverka i utställningen.

Fem av de utvalda jämtarna har följt med Ingela Fredell i en hyrd minibuss för att vara med på vernissagen. Katarina Widegren, Östersund, är en av dem, och hon är både överraskad och inte:

– Det är både som jag trodde och helt annorlunda. Men väldigt häftigt.

Katarina fick beställning på tre sagodjur i tovad ull från curatorn Aia Jüdes; två av dem kom med i utställningen.

– Det är en hjortgrävling som heter Galo och en rävkorp som jag döpt till Sprätt-Nisch, säger Katarina, och det är bara att konstatera att hon hajat precis vad Aia var ute efter.

Lössläppt, fantasifullt, gränsöverskridande är ledord för utställningen, som formats till en sagolik procession av mystiska väsen som vandrar genom utställningsrummet på ett slingrande podium och både utmanar, lockar och skrämmer.

Ann-Christin Andersson från Hammerdal har gjort jämtlandssömsinspirerade broderier på tovade ullkepsar med hip-hopstuk.

– Onekligen spännande att se hur man kan använda gamla traditionella tekniker på nytt sätt, säger hon.

Ove Hedenström, luffarslöjdare från Torsäng, förutser protester från besökare som vill fortsätta göra som de alltid har gjort.

– Motstånd lär komma från gamla, etablerade slöjdare.

Själv har Ove bidragit med 23 stycken fåglar i olika storlekar.

– Jag brukar slöjda med vanlig, svart metalltråd men Aia ville att jag skulle använda guld och andra färger i stället. Och det blev ju bra det med.

Utställningens målgrupp är unga vuxna. Det finns inte många under 30 i vernissagepubliken, men vi stöter i alla fall på två; Amanda Luckey från Skellefteå och Alex Backlund från Finland. Det gillar vad de ser.

– Jag är alldeles uppfylld, säger Amanda,

– Det vackraste jag sett på länge, säger Alex. Och det här sker inte i Berlin eller Paris utan i Umeå!

Nästa vår sker det i Östersund, i Exercishallen Norr närmare bestämt. Notera 12 mars 2015 i almanackan.

Åsa Eriksson Ahnfelt