Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Glömd sida av Taikon visas i ny film

Det är som författare till klassikern "Katitzi" de flesta känner henne. Men i nya dokumentären "Taikon" visas människorättskämpen Katarina Taikon upp.
– Hon var Sveriges Martin Luther King, säger regissörerna.

Där sätter Lawen Mohtadi och Gellert Tamas, som tillsammans gjort film av Lawen Mohtadis biografi "Den dag jag blir fri", fingrarna på en känslig paradox. För vad betyder det att Sverige, under byggandet av det progressiva och jämställda folkhemmet under 1960- och 70-talen, hade behov av en Martin Luther King?

– Hela hon motsäger den officiella bilden. Jag tror att många kommer att haja till av den här filmen och fundera på vad det är för Sverige vi har haft och vad vi egentligen vill ha i framtiden, säger Gellert Tamas.

"Taikon", som får biopremiär den 2 oktober, skildrar ett mångsidigt livsöde. Med arkivmaterial från SVT och nygjorda intervjuer med Katarina Taikons familj och vänner byggs hennes liv med hjälp av starka visuella och muntliga vittnesmål.

Från den otrygga barndomen i romska läger tog hon sig in vid filmen och minglade i Stockholms intellektuella kretsar. Senare startade hon en glassbar i centrala Stockholm och levde familjeliv i förorten. Merparten av filmen kretsar dock kring hennes stora offentliga genombrott, som kom efter att hon som 26-åring för första gången har börjat studera. 1963 debuterar hon med boken "Zigenerska" som blir enormt uppmärksammad och lyfter fram det skriande behovet av reformer för romerna. Ett nytt liv som samhällsdebattör och aktivist tar vid.

– Katarina var så otroligt närvarande i samhällslivet och i medierna under 60- och 70-talet. Det var fantastiskt att hitta de här bilderna som visar hennes politiska arbete, att hon träffade Martin Luther King, att hon intervjuade Tage Erlander, att hon har så mycket med Palme att göra. Hon kommer verkligen till liv, säger Lawen Mohtadi.

Katarina Taikon lyckades med sina väl formulerade budskap göra mycket för de svenska romerna men i slutändan blev hon knäckt av etablissemanget. I stället för aktivism riktade hon sin kraft mot nästa generation och skrev Katitzi-böckerna.

– Hon var socialdemokrat och trodde mycket på upplysning och folkbildning, att om folk bara skulle få veta så skulle saker gå att ordna. När hon märkte att det fanns ett oerhört motstånd mot henne i maktens korridorer blev hon besviken på Palme och hela arbetarrörelsen, säger Lawen Mohtadi.

Hon har ägnat tio år av sitt liv åt Katarina Taikon. Och ändå är den karismatiska förkämpen fortfarande lite av en gåta.

– Hon går inte att fånga till hundra procent. Hon har ett djup och en integritet som gör att man hela tiden tänker på hennes gärning, funderar på vem hon var och hur hon faktiskt kunde påverka Sverige som hon gjorde.

Hoppas ni att filmen kan bli ett inlägg i den nutida debatten om romer?

– Det blir den oavsett vad våra intentioner var. Jag ville inte använda Katarina Taikon för att plocka några politiska poänger, utan porträttera en viktig människa och allt det hon stod för. Men självklart är det helt omöjligt att inte tänka på dagens situation när man ser filmen, säger Lawen Mohtadi.

Miranda Sigander/TT