Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Giftigt avfall användes i markberedning kring Nyhedens skola

Efter att höga nivåer av arsenik, koppar, bly, kadmium och zink har hittats i markerna kring Hissmofors väntar nu Krokoms kommun på besked om riskerna med metallerna.
Den nya insikten om hälsoriskerna förvånar bybor eftersom området varit täckt med ämnena under flera årtionden.

Det är främst området kring Nyhedens skola som blivit uppmärksammat då kisaska från den tidigare sulfitmassafabriken kommit i dagen.

Kisaskan, som har ett stort tungmetallinnehåll, har producerats i Hissmofors från 1905 fram till 1970-talet då den sista kisugnen togs ur drift.

Området undersöktes i höstas av företaget Geosigma på uppdrag av länsstyrelsen som konstaterade att kisaskan ligger under markytan i olika skikt under parkeringen och isbanan invid Nyhedens skola.

Länsstyrelsen har efter undersökningen begärt ett utlåtande om riskerna med kisaskan hos institutet för arbets- och miljömedicin i Umeå. Resultatet är i dagsläget inte klart.

– Hela den yta som var den gamla idrottsplanen mellan Offerdalsvägen och Hägraskolan, det område som nu är skridskobana och bilparkering, var belagd med kisaska när jag gick i skolan på 70-talet, säger en av de boende i Hissmofors.

Kisaskans röda färg gav idrottsplanen ett utseende av att vara en riktig friidrottsanläggning och när man kalkade vita linjer på löparbanan vid tävlingstillfällen såg banorna genuint friidrottsaktiga ut.

– Arseniken höll dessutom allt ogräs borta. Ett rent win-win-arrangemang enlig den tidens sätt att se på saken, fortsätter Hissmoforsbon.

Hissmoforsbon berättar även att han själv har kisaska runt husgrunden.

– Flera fastigheter i Hissmofors har kisaska spridd på strategiska ställen på tomterna, till exempel runt husgrunden för att slippa ogräs. Jag har tagit bort det synliga från tomten men man vet ju inte hur mycket som finns kvar i marken.

Resultatet från undersökningen i höstas visar på höga halter av tungmetaller i kiskaskan som ligger ytligt i skikt i området. Föroreningen förekommer från markytan och ner till en halv meters djup.

Arsenik förekommer i halter över nivån för vad som anses vara akuttoxiskt för människor. Även bly, koppar och zink föreligger i halter som kan påverka människor på platsen.

En åtgärd som Geosigma bedömer som nödvändig är schaktning. Det är också kostnadsmässigt överskådligt eftersom området är ganska avgränsat. En negativ effekt är transporterna av den förorenade jorden som kommer att bli långa. Mottagningsanläggningar finns bland annat i Vilhelmina och Sundsvall.

I stort sett hela parkeringen vid skolan uppvisar föroreningar i ytjorden och risken finns att föroreningarna fortsätter i både nordlig och västlig riktning, enligt studien.

Problemet har uppmärksammats i politiken och frågan har diskuterats i flera nämnder och i kommunfullmäktige.

– Kisaskan ska givetvis tas bort eller täckas oavsett graden av risk. Det är inte naturligt att den ska finnas där, varken nu eller i framtiden. Vi utreder just nu vilken åtgärd som ska vidtas och söker medel för att kunna ta itu med detta under kommande sommar, säger Jan Runsten, ordförande i bygg- och miljönämnden.

Flera på orten är dock tveksamma till om det är möjligt att börja schakta bort jorden eftersom man du skulle tvingas fortsätta på flera områden.

– Det är alldeles rött längs vägen och banvallen. Den finns även utspridd på massor av ställen kring Hissmofors. Man tyckte väl att det var bättre med kisaska i stället för att ogräsbekämpa med hormoslyr, säger en Krokomsbo som tidigare arbetat i Hissmofors.

Något som oroar än mer är stolpfabriken som låg vid Indalsälven intill gamla bron till Krokom.

– De impregnerade stolpar med kreosot och det luktade verkligen illa över hela byn. Röken över Hissmofors var alldeles svart. Den som inte tror att det rann ner i älven är väldigt naiv, säger Krokomsbon.

En annan person, som haft släktingar som arbetat med impregneringen av stolpar, berättar om arbetet med kreosoten.

– Den frätte ju bort huden när man kom i kontakt med den. Du skulle ha sett hur de såg ut ibland, gubbarna som arbetade där.

Grunden till miljöproblemen lades enligt Krokomsbon av den tidens naiva syn på tungmetaller och andra miljögifter.

– Det fanns inga restriktioner och ingen har behövt ta rätt på skiten genom åren. När företagen sedan lagts ner eller sålts har de nya ägarna ärvt problemen. De som driver företagen i Hissmofors nu har ju inget ansvar för det som hänt tidigare.