Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Genomarbetat och läsvärt om snillena i södra Storsjöbygden

/
  • Olle Borin i Svensåsen var ett mekaniksnille som ständigt hade nya projekt på gång. Love Olander har ritat Olle på sin hydrokopter.
  • Margaret Bergman är enda kvinnan i snilleboken. Den självlärda väverskan blev också vävstolskonstruktör industriföretagare och har en egen monter på Nordic Heritage Museum i Seattle, USA.

Snillena i Snilleriket – om revolutionärer, uppfinnare och konstnärer i Södra Storsjöbygden av Tage Levin (redaktör)
i samarbete med 16 författare och föreningen Snilleriket (Jengel).

Annons

De har funnits där i mitt medvetande, John Ericsson och Helge Palmcrantz, men riktigt vilka de var och vad de egentligen gjorde har jag haft en ganska luddig uppfattning om. De uppfann ånglok och kulsprutor och fick varsin gymnasieskola i Östersund uppkallad efter sig (även om John Ericssonskolan för länge sen uppgick i grannskolan Wargentin och Palmcrantzskolan nyligen slukats av Jämtlands gymnasium). Men mer då? Av nyutkomna boken "Snillena i Snilleriket" får jag veta.
Bengt Brügge skriver om John Ericsson och Gunnar Höglund om Helge Palmcrantz, det är kort och koncist men mycket informativt.
Precis som övriga 13 snille-porträtt i denna antologi som har förutsättningar att bli årets julklapp till folk i södra Storsjöbygden. Åtminstone till dem som har lite intresse av sin bygds historia och som gärna låter sig inspireras av att läsa om vad kreativa medmänniskor kan åstadkomma.

Tage Levin har varit redaktör för boken och han har samlat en lång rad mer eller mindre namnkunniga författare omkring sig. Carl-Göran Ekerwald, Kjell Albin Abrahamson och Nisse Simonson skriver varsin inledande betraktelse kring vad som gör ett snille till ett snille och varför det just i södra Storsjöbygden funnits så många kreativa innovatörer.
Carl-Göran Ekerwald menar att alla har det snillrika i sig från födseln, men omständigheterna avgör vilka som blir geniala nyskapare. Utstötthet, fattigdom, krig och elände gynnar uppkomsten av snillen. Medgång förslöar, motgång skapar atmosfär för snilleblixtar.
Kjell-Albin Abrahamson konstaterar att forskning förutsätter frihet. I de östländer där han i många år verkat som korrespondent har han tydligt sett hur diktaturer stryper kreativiteten.
Men Sverige och Jämtland kring sekelskiftet 1800-1900 kännetecknades av en markant ökad frihet.

Människorna bröt sig loss från kyrkligt förtryck och slaveri under alkoholen. Frikyrko- och godtemplarrörelserna hade en förlösande kraft och skapade kreativa miljöer.
Abrahamson slår också fast att korsbefruktning är smörjmedlet i en kreativ miljö och i södra Storsjöbygden inspirerade snillena, från maskingevärstillverkare till samemålare, varandra.
Nisse Simonson har tidigare i egna böcker utvecklat sina teorier om vad som gör ett snille till ett snille och i sitt bidrag till den här antologin sammanfattar han med sedvanlig humor: Det är hjärnan, fötterna och rumpan.
Hjärnan behövs för att tänka, läsa och lösa problem. Fötterna för att röra på sig och få en hjärna som kan orka lösa problem som alla sett men ingen har löst. Rumpan för att sitt ner, läsa, dokumentera och få ett bra minne.
John Ericsson och Helge Palmcrantz får i den här boken sällskap av andra personligheter som kanhända inte lämnat samma spår i den globala historien, men som inte desto mindre förtjänar att kommas ihåg och lyftas fram.

Med stort intresse läser jag om bokens enda kvinna, Margaret Bergman, som växte upp i Rörön och blev en framstående vävkonstnär och uppfinnare. Hennes hopfällbara vävstol lade grunden till en liten industri i nya hemlandet USA och exporterades över hela världen.
Margareta Iwald tecknar ett fint porträtt av sin farfars syster. Och det är – helt naturligt – de kapitel där skribenterna har egna minnen av dem de berättar om som blir bokens mest levande och intressanta.
När det handlar om personer som levde längre tillbaka i tiden blir det lätt lite tungt och träigt. Som till exempel Erik Arthur Egerwärns kapitel om Georg Adlersparre (1760-1835), den jämtländske revolutionären som bland annat var med och avsatte Gustav IV Adolf.
Sammantaget är Snillena i Snilleriket en inspirerande bok, snyggt formgiven och med ett rikligt bildmaterial som lyfter texterna.

Inte minst är det roligt att eleverna i Kövra och Hackås skolor fått bidra med sina teckningar av snillena och deras verk.
Alla snillen i bygden har inte fått plats i boken och Tage Levin ställer i utsikt att det kan komma en del två om några år. Jag ser fram emot nästa bok och hoppas – nej förutsätter – att det då finns fler kvinnor med i urvalet.

Mer läsning

Annons