Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gediget samhällsbygge får högern att se rött

Annons

De stora vinnarna i 2018 års budget är: Alla! Åtminstone om vi utgår från principen att alla tjänar på investeringar i den generella välfärden.

De klassiska vinnare och förlorare-tabellerna i tidningarna har ersatts av rubriker där svensk borgerlighet rasar över satsningar på höjt barnbidrag, miljardsatsningar på förlossningsvården, polisen och försvaret.

Detta trots att höstbudgeten även bjuder på allianspartiernas paradgren: rekordstora skattesänkningar. Dessa är särskilt riktade mot pensionärer, vars skatteklyfta regeringen hoppas eliminera till år 2020. Men kanske anser Alliansen att det var fel grupp som fick känna av skattesänkningen i plånboken?

Jimmie Åkesson (SD) klagar på att höstbudgeten är populistisk. Självironi är knappast Åkessons främsta sida.

Den mest spektakulära metaforen bjöd däremot Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, Jakob Forssmed, på. Han menar att höstbudgeten är "en orimligt stor godispåse som drar upp sockernivåerna och skapar sockerchock".

Så kan man också se det när en urstark ekonomi används till att både betala av på statsskulden och för att genomföra rekordstora reformer. Närmare bestämt en procent av BNP i överskott och en procent av BNP i reformer. Något som gjorde finansminister Magdalena Anderssons (S) finansministerkollegor gröna av avund på ett EU-toppmöte i Tallinn förra veckan.

Jag tvivlar på att de kvinnor som på grund av personalbrist avvisats från en plats på förlossningsavdelningen, anser att miljardsatsningen på mer personal inom förlossningsvården är sockerchockspolitik.

Socker må ha fått arbetarna i gruvan att kunna arbeta längre arbetsdagar under 1800-talets industriella revolution, men det är inte vad som revolutionerar arbetsmiljön för de kvinnor och män som sliter i en underbemannad vårdapparat.

Mer pengar och mer personal däremot, det gör skillnad på riktigt.

Kommer ni ihåg Persson-miljarderna på 1990-talet? Det var en historisk satsning på välfärden. Det var 12 miljarder kronor. Årets höstbudget ger ett tillskott på 35 miljarder kronor till en välfärd som bantats rejält av förra regeringens ofinansierade skattesänkningar.

Försvarets anslag har stärkts med 25 procent under mandatperioden. Polisen får mer än vad de har äskat. Barnbidraget höjs med 200 kronor i månaden. 5 miljarder kronor extra går till vården. Budgeten rymmer den största miljö- och klimatsatsningen i svensk politisk historia.

Är det här oansvariga satsningar? Knappast. Det är en budget som siktar på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

För länets del landar den slutgiltiga fördelningen av välfärdsmiljarderna på 177 miljoner kronor till Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner. Därutöver får Region JH 47,6 miljoner kronor till kortare vårdköer och mer vårdpersonal. 11,6 miljoner går till förlossningsvården.

Därtill kommer fler utbildningscenter för distansstudier och höjt CSN-bidrag att göra det lättare att bo kvar, eller flytta till glesbygd, även om studieorten ligger långt bort. Återförandet av nattåg till Jämtland är en liten, men symboliskt viktig, pärla i budgeten.

Det saknas fortfarande reformer som ritar om den geografiska maktordningen, som lokal beskattning på råvaror och reformering av det kommunala utjämningssystemet. Men på det stora hela så är det en budget för att minska klyftor, både ekonomiskt och geografiskt.

Årets budgetpromenad för finansministern skickar ut ett eko av omfördelningspolitik till hela landet. Naturligtvis får den typen av klassisk socialdemokratisk politik borgerligheten att se rött.