Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gästkrönika: Kanske kloka råd

En gång i tiden fick jag rådet att ha som målsättning att lära mig en ny sak varje dag. Jag har försökt att leva efter den devisen och på ett sätt borde jag nu vid 63 års ålder vara en någorlunda lärd man men så känns det inte. Fortfarande har jag stora kunskapsluckor och hoppas täppa igen några av dem så jag fortsätter ta till mig nya lärdomar och kloka råd. Vad det gäller kloka råd delar jag gärna ut några som jag har fått.

Annons

Troligtvis fick jag en massa kloka råd av mor och far när jag flyttade hemifrån men på dem lyssnade jag inte så noga och det var inte smart. De enda av alla förmaningar och råd som jag kommer ihåg var att mor sa åt mig att betala hyran i tid och vattna blommorna i tid. Av fars alla råd kommer jag märkligt nog bara ihåg att jag inte skulle satsa på en hålstege om jag spelar poker.

Jag hade betydligt lättare att lyssna på och ta emot kloka råd av mina vuxna arbetskamrater. När jag jobbade på ett pappersbruk i mitten av 70-talet blev jag arbetskamrat med en dansk som lärde mig mycket. Rent praktiskt lärde han mig att köra en redan då uråldrig pappersmaskin som gjorde papper till toa- och hushållsrullar, samt pappershanddukar. Maskinen var rejält sliten så det blev mycket skruvande på valsar och ventiler för att den skulle spotta ur sig bra papper. Toapapper med hål mitt i var inget konsumenterna efterfrågade.

De gånger maskinen gick perfekt och papperet var fint sa dansken alltid: ”Anders rör inget som fungerar och det gäller allt här i livet.” Kunskaperna om just den maskinen räknas idag som värdelöst vetande, - maskinen är skrotad. Men rådet om att inte röra något som fungerar, vare sig det handlar om maskiner eller annat har jag tagit till mig och försöker leva efter.

Ett av de bästa råden som jag kan ge av egna erfarenheter handlar om kritik och beröm. Någon mystisk naturlag tycks göra det lättare att dela ut sur kritik än att dela ut beröm. Det är synd för åtminstone jag har lättare för att ta emot beröm än kritik, hur konstruktiv kritiken än är. Även om kritiken är välförtjänt blir jag sur, tvär och vänder taggarna utåt. Får jag beröm, även om den innehåller lömskt inlindad kritik, blir jag glad, spottar i nävarna för att prestera mer och bättre.

Att ösa ut beröm kan man ha praktisk nytta av. Flyttar man ihop med någon och sambon första gången mat ska lagas lyckas göra potatismos som smakar sura disktrasor och grillkorven blir kolbitar, ska man ösa ut beröm i massor. Kritiserar man är risken stor att man själv får stå vid grytorna varje dag så länge förhållandet varar. Beröm är härligt att få och kan vara upphovet till stordåd.

Några av de bästa kloka råden man kan få är de som man skaffar sig av egna erfarenheter. Det vet jag av erfarenhet.

Anders ”Pidder” Pedersén