Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gangstern tar över 

Annons

Samtidigt som den så kallade fria marknaden hyllats förbehållslöst under senare år så har den organiserade internationella brottsligheten växt okontrollerat.

Har det ett samband?

”Marknad minus moral är lika med maffia”, skriver Henrik Höjer som svar på frågan i en nyutkommen bok om ”Al Capone. Gangstern och den amerikanska drömmen” (Bonniers).

Al Capone, alias Snooky, alias The Big Fellow, alias Public Enemy number 1, var ju som en personifiering av begreppet gangster. I 1920-talets Chicago tog han och hans gelikar, med en framåtanda, individualism, våldsbenägenhet, storstadsanda och ett entreprenörskap kom att symbolisera hela USA, kapitalismen till sin yttersta gräns. Här formades en brottslighet, där det moderna, konkurrensbaserade affärslivet parades med en etnisk gängkultur. Resultatet blev företag/ligor av vuxna män, som inte skydde några medel för att driva vinsterna i taket, skriver Henrik Höjer i sin historiskt väldokumenterade och mycket intressanta bok om gangsterkungen Al Capone och hans tid.

Det fanns också hos vanligt folk en stor beredvillighet att samarbeta med Capone och hans hejdukar så länge man såg personliga vinster i det hela.

Girigheten har många ansikten. Snart ett sekel efter det att gangsterväldet etablerades i Chicago svarar den organiserade brottsligheten idag för ungefär 20 procent av världens bruttonationalprodukt.

Och det är inte bara narkotikahandel, vapenaffärer, prostitution och trafficking som svarar för det. Utan att vi är riktigt medvetna om det har den organiserade brottsligheten på olika sätt smugit sig in i våra vardagsliv. Som konsumenter är vi alla delaktiga i den internationella organiserade brottslighetens skuggvärld.

Det hävdar Misha Glenny i sin bok ”McMaffia – brottslighet utan gränser” (Norstedts), där han kartlagt organiserad brottslighet från forna Jugoslavien till Ryssland, från Colombia till Sydafrika, från de karibiska öarna till Japan. Det handlar om både varor och tjänster, korrumperade politiker och tjänstemän, infiltration i kommunledningar och fackföreningar, beskyddarverksamhet och all den extra ”olja” som ska få samhällsmaskineriet att fungera.

Misha Glennys berättelser visar hur den organiserade brottsligheten fungerar i en globaliserad värld och hur den under de senaste decennierna fått vind i seglen genom omvälvande händelser i vår omvärld, som till exempel Sovjetunionens sammanbrott och krigen på Balkan.

Att den icke-kriminella ekonomin många gånger lever i symbios med den kriminella, konstaterar också Roberto Saviano i sin mycket uppmärksammade bok ”Gomorra” (Brombergs). Där skildrar han inträngande den neapolitanska Camorrans organisation och skrupelfria metoder för att tillvinna sig makt och pengar.

Camorran är inte lika känd som den sicilianska maffian Cosa Nostra, men det är den till antalet medlemmar största brottsorganisationen i hela Europa. Ingen annan kriminell organisation i Europa har heller, enligt Saviano, så många mord på sitt samvete som Camorran i Neapel.

Roberto Saviano, som är uppväxt i Camorraland, det vill säga Neapel, har på nära håll, efter Wallraffliknande metoder, granskat Camorran och dess monopolliknande verksamhet i fattiga syditalienska kommuner, som den infiltrerat.

För att uppnå maximal vinst på varor som man smugglar in från olika länder monopoliserar klanerna sina marknader. Hellre än att acceptera konkurrens tillgriper de rent militära medel och mördar helt sonika sina konkurrenter.

I den globaliserade kapitalismens tidevarv blomstrar alltså de kriminella organisationerna.

Girigheten sveper över världen. Kapitalismens gränser tänjs till det yttersta. Gangstern tar över.

Mer läsning

Annons