Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Galet snygg Marianne

/
  • Tintin Anderzon spelar en av huvudrollerna i filmen och här förebereds hon inför en av scenerna. Bilden är tagen förra våren då inspelningen höll på för fullt i ett hus i Odensala.

Regissör: Filip Tegstedt

Distribution: Jämtfilm AB

Skådespelare: Thomas Hedengran, Sandra Larsson, Dylan M Johansson, Gudrun Mickelsson, Peter Stormare, Peter Boijja

Annons

Jämtländska skräckfilmen Marianne är som en fotomodell på syra.

Vansinnigt snygg men i perioder svår att förstå.

Gymnasieläraren Krister (Thomas Hedengran) plågas av skuldkänslor efter att han krockat med bilen en sen kväll och hans sambo Eva (Tintin Anderzon) dött och lämnat honom ensam med deras 18-åriga dotter Sandra (Sandra Larsson) och en nyfödd baby.

Skuldkänslorna ger Krister sömnsvårigheter och mardrömmar. Men mardrömmarna visar sig efter ett tag vara lite mer än vanliga ångestkänslor. I samtal med psykologen Sven (Peter Stormare) så berättar Krister om en "kvinna i grönt" som han ser på nätterna.

Krister försvinner allt längre in i ett kaos mellan mardröm och verklighet. Och efter ett tag börjar misstankarna komma om att han förföljs av ett ockult väsen från svensk folkhistoria – en mara.

Marianne är extremt snyggt filmad. Få svenska filmer kommer upp i den här nivån oavsett budget.

Fotot påminner om Roman Polanskis Ninth Gate med mörka stråk och svepande klipp. Originalmusiken skriven av Mikael Junehag är också på högsta nivå.

Flera av skådespelarna gör utmärkta insatser. Thomas Hedengran i huvudrollen är periodvis lysande och lyfter Marianne från godkänd till betyget bra. Enbart hans skådespeleri är värt DVD-hyran (Marianne känns som en typisk direkt-till-DVD-film).

Sandra Larsson som dottern Sandra övertygar också. Peter Stormare är bara med i knappt fem minuter men gör förmodligen sin bästa insats sedan jag-vet-inte-när.

Men Marianne har ett par barnsjukdomar.

• Den är för lång. Marianne klockar in på runt 1.40. Vissa scener kunde antingen ha kortats ner ordentligt eller tagits bort helt. Nu tappar filmen tempo.

• Delar av dialogen känns konstruerad.

• Handlingen är i perioder rörig och otydlig.

Det sammanlagda intrycket är att Marianne är en vansinnigt snygg film som hade tjänat på en vända till i klipprummet.

Mer läsning

Annons