Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fröding får ett nytt liv som seriepoet

Serieskaparen Malin Biller tolkar sin husgud Gustaf Fröding i samlingsboken "I varje droppe en ädelsten". En humoristisk och ömt tecknad hyllning som riktar sig till både nördar och noviser.

Annons

"En värmlänning måste kunna sin Fröding. Det är nästan lag på det", skriver Malin Biller i efterordet till seriesamlingen "I varje droppe en ädelsten".

Nu har väl måsten och lagar aldrig fått någon att älska poesi, men när Malin Biller i fjortonårsåldern upptäckte Gustaf Fröding på egen hand, och inte genom tvångsmatning av Värmlandspatriotiska lärare, fann hon en tröstande tvillingsjäl.

– Speciellt i dikten "En ghasel", den där han står och ser på världen genom ett galler, kände jag igen mig: att vara utanför och inte passa in. Att iaktta världen men inte vara med. Även om den var skriven av en "gubbe" för länge sedan, så talade den till mig, en tonårstjej på 90-talet, berättar Malin Biller över telefon från Göteborg där hon bor i dag.

Seriebokens titel, "I varje droppe en ädelsten", är tagen från just "En ghasel". Förmågan att se det ljusa i det mörka, och att balansera allvar med humor, är en av de saker Malin Biller uppskattar hos Fröding.

Liksom att hans dikter befolkas av ganska kantstötta människor.

– Han berättar om dem så himla ömsint. Det finns inget dömande när han beskriver deras livshistoria, säger hon och nämner dikten "Elin i hagen" som ett exempel.

Den fallna bondflickan Elin, som blir galen och dränker sitt barn, och skalden Wennerbom som tittar för djupt i buteljen, hör till de Frödingfigurer som får kött och (tusch)kontur i boken. Persongalleri och miljöer levandegörs med Billers säkra streck och burleska humor.

Samtidigt har hon varit petnoga med att allt ska vara korrekt: dikterna, som "tog en evighet att korrläsa, särskilt de dialektala delarna", är exakt återgivna, bortsett från en och annan tillsatt punkt.

Malin Biller har dessutom letat reda på de platser där dikterna utspelar sig, samt rådfrågat historiker och museipersonal om tidstypiska detaljer.

Var du rädd för att göra "fel"?

– Ja, jag tänkte väldigt mycket så i början. Men jag blev väldigt begränsad av det så sedan gick jag mer på magkänsla. Jag hoppas att boken kan tilltala dem som kan alla dikter redan, men också en yngre publik som kanske inte känner till Fröding.

För två år sedan släppte rockgruppen Mando Diao ett album med tonsatta Frödingdikter. Då blev Malin Biller lite sur.

– De gjorde ju det jag skulle göra, att nå ut med Fröding till en ny publik! Men nu är jag bara tacksam. Jag såg en ung tjej på spårvagnen som hade en tygkasse med en Frödringstrof på, det var jättehäftigt.

Vad tror du att Fröding själv skulle tycka om din bok?

– Jag hoppas att han hade tyckt om den. För jag har verkligen gjort den med kärlek. Jag har inte fokuserat så mycket på de bitarna som många andra har tagit upp, hans missbruk och det tragiska levernet. Jag har fokuserat på ömsintheten och på hans förståelse för det som är svårt i livet.

Lisa Boda

lisa.boda@tt.se