Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Friskolor får mer pengar med nya regler

De nya reglerna för friskolor kan skapa hål i kommunernas plånböcker.

Vissa fristående skolor får numera mer pengar än vad verksamheten egentligen kostar.

Annons

Sedan första januari i år har reglerna för hur mycket pengar landets friskolor får av kommunerna förtydligats. Grundprincipen är att bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten.

Det innebär att det belopp som kommunerna betalar ut till friskolorna ska vara lika högt som den summa kommunen själv lägger på undervisning, läromedel, elevvård, lokaler och administration.

I många kommuner har de nya reglerna bidragit till att mer pengar ska betalas ut till friskolorna jämfört med tidigare – i bland handlar det om större summor än vad de fristående skolorna egentligen kostar.

Bergs kommun är ett sådant exempel.

– Vi har i dag en högre kostnad på den posten jämfört med i fjol, säger Karin Flodin, barn- och utbildningschef i Bergs kommun.

Framför allt är det ersättningen för lokalkostnaderna som gjort att bidragsnivåerna ökat. Tidigare betalade kommunen hyresavin för Kövra byskola, som är den enda friskolan i kommunen. Men sedan reglerna gjordes om har friskolan rätt till lika mycket pengar som de kommunala skolorna använder för hyror.

Kövra byskola kommer därför att få omkring 300 000 kronor mer i år – trots att skolans hyreskostnad inte ökat.

– Tanken är väl att det ska vara en slags morot för de skolor som lyckats sänka sina kostnader, säger Karin Flodin.

De utökade bidragskraven till Kövra byskola har gjort att kommunen riskerar att få röda siffror i bokföringen.

– Pengarna ska ju plockas någonstans i från. Även om det sett till hela kommunbudgeten är lite måste vi skära för att hitta pengarna, säger Karin Flodin.

Reglerna gäller även retroaktivt – om det i slutet av året visar sig att lokalkostnaderna för en kommunal skola dragit i väg måste kommunen betala ut mer pengar till friskolorna.

– För oss betyder det att vi får dubbla underskott om vi inte håller budget, säger Karin Flodin.

Samtidigt försöker kommunen att minska sina egna kostnader, bland annat för att minska utbetalningen till friskolan.

– Det handlar om strukturförändringar och att göra sig av med lokaler. Och på många enheter är vi på väg i den riktningen, säger Karin Flodin.

För Östersunds kommun, som har betydligt fler friskolor jämfört med Berg, har de nya reglerna inte slagit lika hårt.

– Vi tillämpade redan regler som fungerade ungefär på samma sätt som de nya bestämmelserna, säger Janrik Englund, chefsekonom på barn- och utbildningsförvaltningen.