Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från Burka till balett

/
  • Maskprydda kvinnor i ett häftigt dansnummer med stolar där anonymiteten visar sitt rätta ansikte.   Foto: Henrik Flygare
  • Maskprydda kvinnor i ett häftigt dansnummer med stolar där anonymiteten visar sitt rätta ansikte.   Foto: Henrik Flygare
  • Danserna kräver många timmars övning  i dansstudion för att stegen ska sitta precist och synkroniserat.
  • Balett är en disciplin som kräver mycket av dansaren i form av styrka och vighet.  I showen ”Fullt påklädd?” ställs ett antal dansstilar mot varandra där publiken får smakprov på olika attityder och framtoningar.
  • Dansa mazurka i burka är öppningsnumrets budskap som ger en ironisk vink åt debatten kring Wendlas tendenser till avkläddhet som rasade i våras.Foto: Henrik Flygare
  • Röra sig i takt till musiken. Vi människor har i årtusenden fascinerats av dans och dess positiva inverkan på kropp och själ.Foto: Henrik Flygare
  • En röst uppmanar oss på engelska att vi ska sätta på 3D-glasögonen. En liknande tredimensionell effekt skapas hur som helst utan glasögon, genom ambitiös ljussättning av dansarna och bakgrunden.
  • Avskalat och stilrent blir det när sångnummer blandas med solodans. Låtarna som sjungs till har ibland ett sångspår som sångerskorna sjunger med till, något som inte är helt lyckat. Kombinationen med sång och dans är trots det en mycket delikat satsning.Foto: Henrik Flygare

På lördagen hade Wendlas dansstudio premiär för sin show ”Fullt påklädd ?” på Storsjöteatern.

Annons

En intensiv debatt i våras, med kritik mot dansarnas tidigare avkläddhet, är sannolikt anledningen till namnet på uppvisningen.

Det handlar om smak. Jag är varken någon dansexpert eller genusvetare. Jag gillar att underhållas av människor som brinner för att underhålla. Dansarna på Wendlas dansstudio flammar av energi och skaparglädje när de visar att de kan ta vara på kritik och skapa något nytt. I öppningsnumret bjuds vi på humoristisk sång om att ”dansa mazurka i burka” där danstjejerna prydligt står uppradade i något som liknar den heltäckande muslimska dräkten. Föreställningen har flera kontraster och detaljer som ställer saker på sin spets. Ett vackert balettparti avbryts plötsligt till förmån för den ursinniga ”Firestarter” av rave-bandet The Prodigy. Balettens oskyldigt vita tyllkjolar strider i omgångar en dansant kamp med 90-tals ravens neonfärger och svarta fransbyxor. Stilmässigt är ovanstående blandning så långt ifrån varandra man kan komma, men likt en magnet så dras motpoler till varandra i ett slags motvilligt samförstånd. Dansarna betar i rask takt av musikgenres, dansstilar och klädbyten i den omkring sjuttiofem minuter långa showen.

Mellan dansnumren bjuds vi på skönsång som vid några tillfällen effektivt och snyggt framförs tillsammans med dansarna. Sångprestationerna varierar mellan känslofylld a capella till samsjungande med skivinspelningar, något som funkar sådär när artisten på skivan också sjunger. Det svagaste numret, där insatserna är något fumliga både från sångarna och från dansarna, är till ABBA:s ”Dancing Queen”, kanske är det nervositeten som hunnit ikapp artisterna i mitten av föreställningen. Bredden hos dansarna med blandad seriositet och lekfullhet är det som fångar mig och det blir aldrig tråkigt. Som bäst blir det när musiken, ljuset och dansarna hamnar i en perfekt symbios med varandra, som den gör vid ett par tillfällen.

Det är bra att man vågar testa gränser. För min del får man göra det påklädd eller avklädd. Bara man gör det man känner är rätt . Och då är det alltid, som med allting annat, en fråga om smak.

Mer läsning

Annons