Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Framtidsregionen JH – del 2: Varför är det lättare att få loss pengar till försvaret än till sjukvården?

Annons

Somliga tycker att det är en meningslös jämförelse. Inte relevant, "äpplen och päron" och allt det där. Men nog är det konstigt att riksdag och regering öser pengar över försvarsmakten samtidigt som vården bara får en bråkdel, trots att den generella välfärden håller på att förfalla?

Förutsättningarna är ju ganska lika. Sveriges försvar är underbemannat. Omvärlden ser inte ut som efter Berlinmurens fall. Det behövs fler krigsförband, mer materiel, mer kunskap om cyberhot och annat för att kunna försvara landet, åtminstone hjälpligt.

Vad gör politikerna? De öppnar plånboken och häller pengar över försvaret.

Samma sak inom vården. Behoven är annorlunda än för några decennier sedan. Vi lever längre och kräver mer vård. Det behövs mer personal, mer tekniska hjälpmedel, mer kunskap om patientnära vård för att klara välfärden, åtminstone hjälpligt.

Vad gör politikerna? De öppnar plånboken och häller pengar över försvaret. 5 miljarder 2022, 10 miljarder 2023, 15 miljarder 2024, 20 miljarder 2025. I en grisblink ökar försvarets andel av BNP med 50 procent. Det är ingen dålig utdelning.

Och välfärden? I höstbudgeten finns ett generellt tillskott på 5 miljarder till kommuner och landsting. Regeringens egna beräkningar visar att det skulle behövas 90 miljarder till de närmaste åren för att behålla den nuvarande standarden. När kommer de pengarna?

Försvarsdebatten handlar om bristande försvarsförmåga, hotet från Ryssland och procent av BNP, men borde handla om vad försvarsanslagen används till.

Försvarsindustrin är en helig ko som inte får röras. Ta ubåtsprojektet A 26 till exempel, som har blivit en miljard dyrare än beräknat. A 26 skulle säljas på export var det tänkt, men ingen nappade så staten har beställt två exemplar för 8,6 miljarder.

När dyrgriparna lämnar fabriken har utvecklingskostnaderna redan slitit stora stycken ur försvarsbudgeten. Det som blir över räcker knappt till kängor åt de värnpliktiga.

Det är symptomatiskt. När ett nytt svensktillverkat vapen lämnar fabriken och Sverige inte lyckas kränga det på världsmarknaden tvingar politikerna försvaret att beställa några exemplar. Inte för att de som finns är föråldrade, utan för att hålla försvarsindustrin under armarna.

Att framställa vapen är dyrt. När dyrgriparna lämnar fabriken har utvecklingskostnaderna redan slitit stora stycken ur försvarsbudgeten.

Det som blir över räcker knappt till kängor åt de värnpliktiga.

Jag raljerar, men det är irriterande att den svenska försvarsindustrin tillåts sluka skattepengar och styra hela försvarspolitiken utan att det blir någon debatt.

Förvisso finns det dyra fiaskon inom vården också. Nya Karolinska till exempel. Men inom försvaret går det att rada upp exempel i den storleksordningen.

E-hälsocentrum i Östersund finns något som skulle kunna bli embryot till en svensk vårdindustri. Där jobbar företag som Microsoft, Sigma, Telia och Cambio ihop med professionen med att utveckla digitala produkter för vården. Blodtrycksmätare för hemmabruk, nya journalsystem, personanpassade vårdguider. I Norrbotten och Västerbotten pågår försök med distansoberoende vård och arbetsformer som inte ska påverkas av vem som är huvudman. Allt i syfte att ställa om vården för att klara välfärden.

En sant samhällsnyttig verksamhet.

Men hålls den under armarna? Får den högljutt stöd från politiker och opinionsbildare? Får den höjda anslag? Inte direkt.

Norrlandsregionerna fick nyligen ett halvt löfte om ett stöd på 16 miljoner under fyra år för att testa ny teknik och nya vårdformer.

16 miljoner. Det motsvarar 65 flygtimmar för försvarets Helikopter 14, som tyngs av sådana utvecklingskostnader att försvaret inte längre har råd att flyga den.

Ändå är det försvarslobbyn som hörs. Välfärdens försvarare tycks tala för döva öron.

I våras hoppade de borgerliga partierna av försvarsberedningen med buller och bång av missnöje med storleken på försvarsbudgeten.

När får vi se en lika stark politisk markering för välfärden? Det parti som vågar skulle få folket med sig. En undersökning från Novus i helgen visade att sjukvården är den viktigaste frågan för väljarna.

Ändå är det försvarslobbyn som hörs. Välfärdens försvarare tycks tala för döva öron.

Varför är det så? Det borde vi prata mer om.

Läs även:

Framtidsregionen JH - del 1: Är det rimligt att den fattigaste regionen ska driva omställningen av vården?