Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frågor och svar om svininfluensan

Annons


Symptomen liknar dem man får av vanlig influensa, det vill säga plötslig feber och luftvägsproblem som snuva och hosta. Ont i kroppen, trötthet, huvudvärk och frossa är också typiska symptom. Vissa får även diarré och blir illamående. Bara ett laboratorietest kan besvara om det verkligen är den nya influensan A/H1N1 eller någonting annat, men alla som har symtom kommer inte att testas.


Stanna hemma, lindra symtomen med smärtstillande och feberdämpande läkemedel och undvik att smitta andra. Det tar ungefär en vecka att bli frisk.


De ska bara ges till personer i de medicinska riskgrupperna: personer med kronisk lungsjukdom, kronisk hjärt-kärlsjukdom, svårinställd diabetes, nedsatt immunförsvar, hiv, gravida, barn med vissa kroniska sjukdomar och utvecklingsstörningar, barn under två år. Socialstyrelsen rekommenderar restriktivitet med dessa läkemedel eftersom onödig användning kan göra viruset tåligare och utveckla resistens.


Rådgör med sjukvårdsupplysningen. Den som har influensasymptom, hög feber länge och har svårt att andas bör kontakta sjukvården. Ett tecken på andningssvårigheter kan vara att man är blå om läpparna. Hos barn kan det märkas genom att barnet andas snabbt och är tröttare än vanligt. Vid förvärrade symptom, i synnerhet tecken på lunginflammation, kan det vara läge att ta sig till sjukhus. Många av dem som dör av influensan tillhör en riskgrupp och lider av någon kronisk sjukdom som förvärras av influensan.


De första doserna väntas till Sverige i mitten av september och därefter ska först EU-kommissionen och sedan svenska Läkemedelsverket godkänna vaccinet. Vaccinationen beräknas kunna starta i början av oktober. I slutet av november väntas halva befolkningen vara vaccinerad, åtminstone med sin första dos.


Ja, för sin egen och andras skull. Ju fler som vaccinerar sig, desto mindre virus kommer att spridas i samhället, och desto färre blir sjuka och riskerar svår sjukdom. Vaccinet räcker till hela befolkningen.


Landstingen kommer att informera invånarna om vart de kan vända sig, exempelvis via annonser, hemsidor och massutskick. Vissa i riskgrupperna kommer att kallas av sjukvården, andra i riskgrupperna som har regelbundna sjukvårdskontakter får själva kontakta sin läkare. Arbetsgivare kan ta hjälp av företagshälsovården för att vaccinera de anställda och skolhälsovården ska erbjuda eleverna vaccin.


Nej, inte äggallergiker eftersom vaccinet innehåller små mängder protein från hönsägg. Som det ser ut just nu är vaccinet heller inte testat på personer under 18 år eller gravida, men förhoppningen är att dessa säkerhetsprövningar ska vara klara när de första vaccindoserna är klara för leverans. Till en början kommer det, enligt Socialstyrelsen, att finnas underlag för att vaccinera barn från tre års ålder och uppåt, och enligt vaccintillverkaren snart därefter också barn ner till sex månaders ålder.


Ja, enligt Socialstyrelsens rekommendationer tillhör gravida de grupper som är särskilt viktiga att vaccinera först. Vaccinet är ännu inte godkänt, djurstudier har gjorts och dessa tyder inte på att vaccinet ger några fosterskadande effekter. Det är därför troligt att nyttan av en vaccination kommer att bedömas vara större än riskerna.


Tamiflu och Relenza får användas av gravida och ammande kvinnor under en av WHO deklarerad pandemi (nivå 6) med den nya influensan. I en sådan situation har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA bedömt att nyttan överväger riskerna med att ge Tamiflu och Relenza till gravida och ammande kvinnor.


Man har ingen tidigare erfarenhet av att influensavaccinera barn under sex månader och därför, som det ser ut nu, låter man bli även denna gång. Barn som ammas får troligen ett visst skydd ändå, via antikroppar i modersmjölken.


Ja, inget vaccin kan skydda precis alla. Men pandemivaccinet innehåller en särskilt immunstimulerande substans som gör att skyddseffekten blir lite högre än för ett vanligt influensavaccin.


Efter en dos beräknas vaccinet ge ett 40–50-procentigt skydd och efter den andra och sista dosen ett 90-procentigt skydd. Dessutom gör vaccinet att symptomen blir lindrigare även om sjukdomen skulle bryta ut. Vaccinet beräknas ge skydd i ett år.


Inga allvarliga, såvitt känt, och inget talar för att detta vaccin ska skilja sig mycket från det vanliga. Rodnad och svullnad vid injektionsstället är den vanligaste biverkningen. Vissa får lätt feber.


Ja, det kan man. Däremot kan det vara svårt att själv avgöra om man haft den nya influensan eller inte.


Cirka 20–40 procent av befolkningen insjuknar vid en pandemi, enligt tidigare erfarenheter. Socialstyrelsen beräknar att mellan 400 000 och i värsta fall fem miljoner svenskar kan drabbas.


Det är inte riktigt känt. Enligt siffror från de hittills hårdast drabbade länderna tycks dödligheten ligga kring 0,4 dödsfall per 100 000 invånare, ungefär som vid vanlig influensa. En skillnad jämfört med vanlig influensa är att många fler kommer att smittas, eftersom vi saknar naturlig immunitet mot infektionen. Andelen unga vuxna som insjuknar är också betydligt större, hälften av de hittills insjuknade i Sverige är i åldern 20–40 år. En annan skillnad är att den nya influensan har en större benägenhet att ge lunginflammation.


Förmodligen. En variant av det kommande vaccinet har testats mot fågelinfluensa och det har gett skydd mot ett brett spektrum av det viruset. Dessutom finns inga tecken på att A/H1N1 håller på att mutera. Det verkar tvärt om vara ett förhållandevis stabilt virus.

Med tanke på att viruset ger ganska mild sjukdom, är det inte bra att medvetet se till att bli smittad så tidigt som möjligt så att man är immun om viruset skulle mutera?
Nej. Man ska inte underskatta den nya influensan. Vissa personer drabbas av svår sjukdom, främst virusorsakad lunginflammation, som i värsta fall är dödlig. Att medvetet utsätta sig och andra för smitta vore riskabelt. Även personer som är i grunden friska riskerar svår sjukdom, även om risken är liten.


Sjukvårdsrådgivningen kan alltid ge information. Man kan också kontakta sin husläkare. Ansvariga myndigheter har öppnat en dygnet runt-bemannad telefonlinje som nås på 020-20 20 00.

Källor: Annika Linde och Johan Carlson vid Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Anders Lindblom, ordförande i Smittskyddsläkarföreningen (TT)

Mer läsning

Annons