Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Föryngring väntas inför årets val till Sametinget

/

Det finns en god chans till föryngring i parlamentet när det femte valet till Sametinget hålls söndag den 17 maj. Att rovdjur tar hälften av hans renkalvar, och önskan om mer samiskt idrottsutbyte är två skäl till att Paulus Kuoljok, 23, vill bli invald.

Annons

Bakgrunden till förväntningarna på föryngring är att 547 nya samer mellan 18 och 30 år har anmält sig till röstlängden inför årets val. Det är det största nytillskottet av unga väljare sedan Sametinget bildades 1993. Förklaringen är att Sametinget och dess ungdomsråd under det senaste året drivit en kampanj för att få unga samer intresserade av att rösta.

Partierna som ställer upp i valet har svarat med att låta yngre kandidater ta plats på sina vallistor.

– Om de som nu anmält sig till röstlängden använder sin rösträtt kan de kryssa in yngre kandidater, säger Sylvia Simma, Sametingets ordförande.

Sametingets ledamöter är i genomsnitt drygt 40 år i dag, och Sylvia Simma välkomnar en föryngring.

– Då får vi en bredare representation av det samiska folket i Sametinget, säger hon.

Renskötaren Paulus Kuoljok, som tillhör Sirges sameby i Jokkmokksområdet, är en av de unga nya kandidaterna.

– Jag tycker att bland annat frågor om idrott, utbildning och hälsa är för lite uppmärksammade i Sametinget. Föreningsanslaget har sjunkit drastiskt de senaste åren. Nu finns det knappt några pengar för att åka till tävlingar med samiska idrottsföreningar. Och jag tycker att det är viktigt att man träffas, säger Paulus Kuoljok.

Frågan om rovdjuren engagerar också honom starkt.

– Självklart. Jag kan acceptera att rovdjuren tar 20 procent, ja kanske till och med lite mer av mina renkalvar. Men i år har de tagit 50 procent. Det tycker jag är lite för mycket, säger Paulus Kuoljok.

Antalet rovdjur bör begränsas genom skyddsjakt, som ska bedrivas av länsstyrelserna och Naturvårdsverket, tycker han. Han betonar att det inte är frågan om att utrota rovdjuren.

– Rovdjur är en del av naturen, säger Paulus Kuoljok.

Sametinget har ingen beslutsrätt när det gäller rovdjurspolitiken. Men vad det samiska parlamentet tycker har ändå betydelse.

– Vi kan påverka genom våra kontakter med politiker och departement, och genom att vi är remissorgan, säger Sylvia Simma.

Beslut om bidrag till samiska organisationer eller stöd till idrottsligt utbyte kan Sametinget själv fatta inom ramen för sin egen budget. Vilka frågor som Sametinget ska prioritera och driva bestäms av vilka partier som styr det samiska parlamentet.

Många prioriteringar är gemensamma för de flesta av partierna, till exempel frågan om att Sverige ska erkänna den så kallade ILO-konventionen om urbefolkningars rättigheter.

I andra frågor finns det stora skillnader. Det gäller till exempel synen på rätt till jakt och fiske, rättigheter som i dag till stor del är förbehållna medlemmar i samebyar.

Splittring och interna stridigheter präglade Sametingets första mandatperioder, men i takt med att barnsjukdomarna övervunnits har det samiska parlamentet mognat och funnit sina arbetsformer.

– Under den senaste mandatperioden har Sametinget fått flera nya myndighetsuppgifter, bland annat ansvaret för rennäringen. Det ser jag som ett tecken på att samhället känner förtroende för Sametinget, säger Sylvia Simma.

Mer läsning

Annons