Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fortsatt svag ekonomi i landstinget

Ett minus på 64,7 miljoner för landstinget. På onsdagen föreslog landstingsstyrelsen att det halvårsresultatet godkänns på nästa landstingsfullmäktige, även om kravet är nollresultat.

Annons

I minusresultatet ingår sänkningen av den så kallade ripsräntan, vilket medför effekten att landstingets pensionsskuld ökar.

Enligt de siffror som presenterades på styrelsemötet under torsdagen har landstingets halvårsresultat förbättrats med 30 miljoner, jämfört med motsvarande period förra året. (Då är ripsräntan borträknad).

I helårsprognosen pekar siffrorna för närvarande åt att det blir ett minus på 26,5 miljoner. Men räknas även effekten av ripsräntan in på helårsprognosen försvagas resultatet betydligt och landar på minus 144 miljoner.

I den summan ingår ökade pensionskostnader och utbetalning från AFA försäkringar, som ska ge personal ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom och arbetsskada.

Enligt bedömningarna i landstingsstyrelsen har ekonomin förbättrats i positiv riktning. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli drygt 20 miljoner högre än budget.

Kostnadsutvecklingen bedöms numera som låg – i ett långt perspektiv.

Allt är inte siffror. I halvårsbokslutet framgår att vården av strokepatienter förbättrats markant "och med råge når det mål landstinget satt".

Inför landstingsfullmäktige föreslår styrelsen:

• Att stafettläkarstoppet på hälsocentralerna skjuts två år framåt. Då ska behovet vara avvecklat.

• Uppdraget med att förstärka rekryteringen av läkare på hälsocentralerna förstärks.

• Analysera läget på hälsocentralerna kring läkartid, sjuksköterskor och arbetsorganisation.

• En plan ska tas fram för att utveckla samarbetet mellan hälsocentralerna.