Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Första samhällsromanen från Sápmi 50 år

/

I dag, den 6 februari, uppmärksammar vi samernas nationaldag genom att låta Bo Lundmark berätta om en tidig samisk samhällskritiker och en banbrytande bok som fyller 50 år i år.

Annons

Under min tid som kyrkoherde för samerna besökte jag ibland Erik Nilsson Mankok i hans pensionärsbostad i Saxnäs. Det var berikande stunder såväl litterärt som konstnärligt och musikaliskt. Den gamle renskötaren hade många strängar på sin lyra.

Mankok föddes 1908 och tillhörde Vilhelmina södra sameby. Hans far Hans Magnus Nilsson blev Fatmomakke sameförenings förste ordförande när den bildades 1904. Fadern hörde också till dem som organiserade de svenska samernas första landsmöte i Östersund 1918.

Studiehågen väcktes tidigt hos Erik och parallellt med renskötararbetet blev han student som privatist. Senare tog han en examen i samhällsvetenskapliga ämnen. Vid den tiden medverkade han i Expressen och tidskriften 40-tal. Här anar man den blivande litteräre experimentatorn och samhällskritikern.

"Mitt lassokoppel" heter den roman Mankok gav ut på eget förlag 1962. Därmed förelåg "den första egentliga samhällsromanen från samisk miljö" för att citera Lars Thomasson.

Teodor, som är romanens jag, finner inte ro någonstans. De gamla levnadsformerna har börjat förlora sin giltighet. Splittringen och osäkerheten framhävs genom den samiska berättartekniken med omskrivningar och mångtydigheten. När det gäller samhällskritiken skriver Thomasson träffande att Mankok_"låter sin piska vina. Men det sker inte i stora slag, snarare i små, hårda snärtar". Här och var ljuder också ackord av omedelbar lycka, meningar fyllda av poesi: "Kalvarna klagade oppe på åsarna. Det kluckade litet ännu i en bjällra. Det dunkade i tinningen av hundskall."

Mankok blev ideolog för den så kallade Storuman-gruppen, som växte fram under 1960-talet. Man reagerade starkt mot förhållandet att rättigheterna följer renen, inte samen. Rörelsen bidrog till att skapa större förståelse för de icke renskötandes problematik. Den är också ämnet för hans fortsatta författarskap, som "U-land i norr" 1966 och i "Infryst breddgrad" 1968.

De "differentierade", som Mankok kallar majoriteten inom den samiska minoriteten, har löpt särskilt stor risk att assimileras i storsamhället. Det har också visat sig i förlusten av samiska som modersmål, en utveckling som varit mest oroande i söder. Själv gjorde han betydande insatser för sydsamiskan och utarbetade en ordbok över den Vilhelmina-samiska dialekten 1976.

Erik Nilsson Mankok gick ur tiden 1993.

Annons