Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Försoningskorset som blev ett liberianskt genigrepp

Nämen titta vad man kan göra med någonting så i grund och botten ont och skrämmande som en patronhylsa!

Annons

I en snacksskål på kyrkoherde Lennart Raswills ämbetsbord i Stuguns pastorsexpedition finns för avsalu ett antal så kallade försoningskors, eller Liberiakors.

De består av patronhylsor från slagfälten i krigets Liberia som till en del sågats av och fläkts upp och där den uppfläkta metallen formats till ett kors.

Jag erkänner oförbehållsamt att jag studsade till vid anblicken av ammunitionslämningar i kyrkans lokaler.

När Raswill förklarat mening och innebörd med korsen stod det klart vilket genialiskt grepp han tog 1999 liberianen George Togba, som kläckte idén med att på ett enkelt sätt konvertera ett krigsredskap till ett tecken på tro, hopp och kärlek.

– Man får många påminnelser med det här föremålet, säger Lennart Raswill.

– Jag ser försoningskorset som en symbol för tro, försoning och fredssträvanden och en markering av att svenska kyrkans ande finns på plats bland världens oroshärdar där människor lider.

– Det kan ju faktiskt vara på det sättet att människor kan ha dött till följd av innehållet i just de här hylsorna!

– Nu handlar samma hylsor om fred och försoning.

Svenska kyrkan har köpt kors i Liberia och distribuerat dem ut till landets församlingar där det står var och en fritt att få ett gratis eller att betala i form av ett bidrag till kyrkans hjälpverksamhet.

Svenska kyrkan har rekommenderat ett salupris på 20 kronor.

Hur många Liberiakors som kyrkan köpt har LT inte lyckats få reda på.