Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Förnybar energi står stark

Vissa debattinlägg under senare tid kan ge intrycket att de förnybara energikällorna är på väg att haverera. Lyckligtvis är det inte så. Särskilt vind- och solkraft växer snabbt runt om i världen, liksom bioenergin. Bara under 2011 växte vindkraftsproduktionen globalt med 20 procent. Mellan 2011 och 2017 beräknas den globala elproduktionen från vindkraft växa med 139 procent, enligt internationella energiorganet IEA.

Sverige har förutsättningar att leda omställningen till ett hållbart energisystem. Vattenkraften ger oss en bra basproduktion. Att utvecklingen av vindkraften något har bromsats upp beror främst på att vattenkraftsmagasinen är fyllda med låga elpriser som följd, men det är en övergående situation.

Tyskland har dragit konsekvenserna av Fukushimakatastrofen och fasar ut kärnkraften inom tio år. Sedan år 2 000 har Tyskland avvecklat 70 årliga TWh kärnkraft – samtidigt som produktionen av förnybar energi sedan millennieskiftet i år beräknas ha ökat med 100 årliga TWh. Förnybar energi växer snabbare än vad kärnkraften minskar. Under en övergångsperiod kommer Tyskland att behöva kol och gas, men även dessa energikällor ska fasas ut.

Tyskland arbetar framgångsrikt för att genomföra energiomställningen, die Energiewende. Stora resurser går till på teknikutveckling och effektivisering.

Tyskland satsar främst på sol- och vindkraft. Mer än en miljon tyskar har solceller på taket. Tyskland producerar flera gånger mer vindkraft än Sverige på mindre yta och med sämre vindlägen. En positiv konsekvens av die Energiewende är att ägandet – och därmed makten – över elproduktionen sprids. Hushållen äger idag 40 procent produktionen av förnybar energi.

Samhället ger stöd till de förnybara energikällorna, vilket ibland kritiseras. Men det är bråttom att skapa ett hållbart energisystem. Ofta glömmer kritikerna dessutom att kärnkraften har varit en kraftigt subventionerad energikälla, där mångmiljardbelopp har pumpats in genom åren.

Medan kostnaderna för förnybar energi sjunker blir kärnkraften dyrare. Den finländska reaktorn Olkiluoto III skulle varit klar 2009, men kan leverera el tidigast 2015 till en mycket hög kostnad. Riskerna, men även ekonomin, talar entydigt mot ny kärnkraft. Runt om i världen stoppas planer på nya reaktorer, senast har Sydkorea meddelat att en rad planerade reaktorer har skjutits på framtiden eller avbeställts.

Sverige uppnår redan i år målet att producera 50 procent av energianvändningen med förnybara energikällor (främst vattenkraft, vindkraft och bioenergi). Enligt Förnybarhetsrådets ordförande Tomas Kåberger kan förnybar energi stå för mer än 100 procent av Sveriges elanvändning någon gång mellan 2020 och 2030 – och 100 procent av all energianvändning några år senare. Men det kräver ett målmedvetet arbete.

Sverige kan och bör ta ledningen i den gröna omställningen. Att investera mångmiljardbelopp i riskabel kärnkraft vore binda ris åt egen rygg och försena den nödvändiga omställningen. Satsa i stället resurserna på förnybar energi och effektivisering. Kärnkraften har ingen plats i en säker, hållbar värld.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel