Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Föreningsliv: Föreningen Norden

På Östersunds bibliotek hölls nyligen några intresseväckande föredrag med tema kring utveckling av det nordiska samarbetet.

Håkan Larsson, ledamot i MittNordenkommittén, och Karin Thomasson, ordförande i Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik vid Jamtli, belyste var för sig förutsättningar för nordiskt samarbete, såväl historiskt som med praktiska exempel i nutid.

Varför är det då bra med nordiskt samarbete? Håkan Larsson lyfte fram att de nordiska länderna omfattar 27 miljoner invånare och har sammantaget en av världens 10-12 största ekonomier. Norden är på många sätt ett föredöme för världen som en väl integrerad och hållbar region.

Håkan Larsson anknöt inledningsvis till den franske upplysningsfilosofen Montesquieu som redan på 1700-talet yttrade att upphovet till friheten i Europa finns i Norden.

Under 1800-talet väcktes samarbetstankar i Norden genom den så kallade skandinavismen, som ville närma och ena de nordiska länderna. 1814 förenades Sverige och Norge genom en union mellan länderna. Den jämtländske riksdagsmannen Nils Larsson i Tullus var en av dem som ville jämställa Sverige och Norge i unionen och utveckla kontakterna med Danmark. 1905 kom dock ett bakslag genom att unionen upplöstes sedan en majoritet i en norsk folkomröstning röstat för en upplösning, vilket accepterades av Sverige. Unionsupplösningen kom dock att särskilt drabba Jämtland och Härjedalen, eftersom konsekvensen blev att investeringar från den norska sidan mer eller mindre upphörde.

Tankar på nordiskt samarbete fortsatte dock med arbeten för juridisk samordning och gemensam lagstiftning, till exempel näringslagstiftning, post, telegraf, äktenskapsbalk med mera, kultursamarbete samt ökat utbyte mellan partier och organisationer över nationsgränserna.

Föreningen Norden bildades 1919. Under andra världskriget fördes nya diskussioner om politisk union, till exempel i boken ”Nordens Förenta Stater” (1943) liksom förslag på nordisk försvarsallians (1948). Därav blev intet då Danmark och Norge anslöt sig till Nato. Nordiska rådet bildades 1952 och är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ. Rådets medlemmar består av Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. 1954 genomfördes passunion och gemensam arbetsmarknad. Under 1970- och 80-talen fördes samtal om vikten av ett starkt Norden och då som ett möjligt alternativ till EG/EU. En aktuell slutsats som man kan dra av dagens situation är att ett modernt, anpassningsbart och utåtriktat Norden har en viktig uppgift att fylla i ett nutida Europa med ett alltmer ifrågasatt EU.

– Men tar vi vara på möjligheterna till samarbete och utveckling?

Håkan Larsson avslutade med den retoriska frågan och bidrog själv med en del av svaret:

– Vi kan börja med att ta tillvara den geografiska närheten till Trondheim och Tröndelag.

Det pågår redan nu en hel del verksamheter med kopplingar till gränsöverskridande samarbeten mellan Jämtland, Härjedalen och Tröndelag, vilket framkom vid samtal med de intresserade åhörarna: arbetet med St Olavsleden, sjukvårdssamarbetet mellan Röros och Funäsdalen i västra Härjedalen, löptävlingen St Olavsloppet mellan Östersund och Trondheim, var några av de aktiviteter och satsningar som nämndes.

Men det finns också ett fastare nordiskt samarbete med bas i Östersund, som kanske inte är lika känt bland allmänheten. I Östersund finns sedan några år Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik etablerat, förkortat NCK, vars sekretariat är stationerat vid Jamtli. NCK:s uppgift är att bedriva forskning och utveckling kring lärande genom kulturarv. Om NCK berättade Karin Thomasson, ordförande i den centrumbildning som driver verksamheten.

– Kulturarvet är en resurs i vår strävan att nå ett hållbart och inkluderande samhälle, sade Karin Thomasson, och där lärandet är en process genom hela livet. Vi behöver fördjupa förståelsen för hur vårt kulturarv kan användas och vad man kan uppnå genom kulturarvspedagogik. NCK arbetar med pedagogiska projekt för metodutveckling, bedriver forskning kring kulturarvspedagogik och kopplar samman kulturarvspedagogik med samhälleliga visioner om exempelvis livslångt lärande och aktivt åldrande. NCK arrangerar även kurser och konferenser om fördelarna med kulturarvspedagogik och åker också ut och håller föreläsningar och workshops.

– Kulturarvet är en råvara ur vilken olika effekter kring kunskap eller empati kan utvinnas, konstaterade Karin Thomasson.

Temaaftonen var ett arrangemang av Föreningen Nordens Östersundsavdelning i samarbete med Östersunds bibliotek och Studieförbundet Vuxenskolan. Avslutningsvis passade Anders Edvinsson, lokal ordförande i Föreningen Norden, på att hälsa välkommen till föreningens nästa arrangemang på Östersunds bibliotek den 6 december för att fira Finlands självständighetsdag. Där blir det tal av skidskytteprofilen Marko Laaksonen och ÖP:s förre sportchef Thord Eric Nilsson, musik, sånger på finska med mera.

Bert-Olof Zackrisson

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Länstidningen Östersund Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel