Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

För en långsiktig skolutveckling

Annons

Skolan och förskolan i Östersunds kommun står inför stora förändringar. Under flera år har olika förslag stötts och blötts. Elever, föräldrar och inte minst anställda har kastats mellan hopp och förtvivlan när de egna lokalerna plötsligt ställs inför nedläggningshot. När vi nu, återigen, närmar oss beslut om eventuella skolnedläggningar vill vi i Vänsterpartiet tydliggöra några synpunkter.

Vi hoppas att besluten kring skola och förskola utgår från vissa principer. Här bör tre principer väga extra tungt: Möjligheterna att ha en god undervisningssituation, avståndsprincipen och rationell användning av lokalytor.
- För det första möjligheterna att ha en god undervisningssituation. De försämras till exempel av långa/oflexibla skolskjutstider eller av att barn-/elevgrupper delas flera gånger för att ”optimera” klasstorlekarna.
- För det andra att avståndet till närmaste skola inte betydligt bör öka till följd av en skolnedläggning.
- För det tredje att de lokaler som används gör så stor nytta som möjligt. Här hoppas vi kunna nå större samstämmighet kring vad som ger bäst lokalnytta, inte minst ur ett större, samhällsekonomiskt perspektiv.

Det finns en överkapacitet av skollokaler i Östersunds kommun. Men egentligen är den bara ett symptom på ett bakomliggande och mycket större problem, nämligen att vi har två parallella skolsystem: Ett som drivs av kommunen med det övergripande målet att långsiktigt skapa så god kunskapsutveckling som möjligt hos skolornas elever. Och ett annat som till stor del drivs av privata aktiebolag med det övergripande målet att skapa så hög avkastning som möjligt till sina ägare.

Att skolorna drivs med två parallella system skapar en mängd problem. På kort sikt finns ett planeringsproblem som innebär att kommunen i sitt planerande aldrig kan veta exakt hur många elever som finns att fördela mellan sina skolor. Kommunen måste hela tiden ha en beredskap att ta emot elever som lämnat de fristående skolorna. Kostnaden per elev blir högre än vad som skulle varit fallet om alla skolor varit kommunala.

Trots de kostnadshöjande kortsiktiga problemen som det parallella skolsystemet ger upphov till är det största problemet att vi långsiktigt får en segregerad skola. Skolan är finansierad av gemensamt betalade skatter. Syftet med dessa allmänna medel kan inte i första hand vara att den enskilda familjen ska maximera nyttan för just sitt barn, för det leder till segregation och ineffektivitet. Syftet måste istället vara att på lång sikt skapa en så hög gemensam nytta som möjligt.

Vårt ansvar är att skapa ett skolsystem där alla barn, oavsett föräldrarnas resurser, får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. För att lyckas behövs långsiktigt mer pengar till skolan och ett stopp för slöseriet med de dubbla skolsystemen. Men det behövs också en bättre dialog mellan politiker, tjänstemän och de som direkt berörs av besluten för att gemensamt hitta lösningar som är hållbara över tid.
Nisse Sandquist, gruppledare och Claes Malmquist ersättare i barn- och utbildningsnämnden, vänsterpartiet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel