Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Föllingeson frälser med väckelsemöte

Bedroom Eyes

Zig-Zag

(fredag)
5

Annons

Proffsigt uppsvidade i finkläder tar Bedroom Eyes plats på scenen som prydits med rosa blomblad. Men kostymdramat på scen begränsar sig inte till återhållsam mimik, utan dundrar igång inför en nyfiket lugn publik.

Huvudmannen Jonas Jonsson slänger sig över scenen med sin vita kostym i galna försök att hetsa publiken. Bestiger ljusriggar som vore han Thomas Öberg och slår ut med armarna som Kristus på korset. Men trots slående karisma blir det ett svalt mottagande, förmodligen på grund av att han ännu bara släppt en låt från det kommande debutalbumet. Det står hur som helst klart att det finns mer musikaliska ädelstenar att utvinna ur den genomgående högkvalitativa låtlistan.

Bedroom Eyes behöver inte sin radiohit för att göra en strålande konsert. De är lika dansanta som Two door cinema club och lika behjärtansvärt powerpopiga som Deportees. Jonas Jonsson själv har en Krunegårdsk elegans, och bandet låter inte helt olikt Laakso heller.

Några osmickrande rundgångar får vi lida av, men konstigt nog lyckas bandet skaka av sig småproblem som mikrofonbyten med rutinerat "fortsätt spela"-beteende.

– Välkomna till det här väckelsemötet, vi har ingen gud men vi har varandra, säger Jonas Jonsson och ser ut över publiken.

Han berättar om kärlek, vintrar och hemlängtan. Om hur cellerna i kroppen hinner förnyas på bara några år. Ju längre det går växer känslan av att "det här är en spelning att minnas". Jonsson ger sig ut för att dansa i publiken under "Hand-in-hand grenade" och lägger sig sen raklång på tältgolvet, inför en påtagligt uppskattande publik.

Markus Erneheds saxonfonspelande ger bandet en Springsteensk ton som passar bra i den hänförande avslutningen "Aurora lights" där scenen exploderar av energi. Och när jag lämnar tältmötet ekar "There are never enough I love you's" som ett gäckande mantra ur högtalarna.