Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkvalda missnöjda med demokratin i kommunerna

I en stor undersökning om demokrati rangordnas landets 290 kommuner. Strömsund och Ragunda hamnar långt ner i listan.

Annons

2008 skickade forskare vid Göteborgs universitet ut en enkät till alla landets folkvalda i kommun- och landstingsfullmäktige. De fick bland annat svara på frågan ”hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i din kommun?”. Nu presenterar tidningen Dagens Samhälle resultaten av den omfattande undersökningen. Sist av länets kommuner hamnade Strömsund på plats 241.

– Det är ett dåligt betyg för oss själva, det är ju vi som ska se till att demokratin fungerar, säger kommunalrådet Jan-Olof Andersson (M).

Varför tror du att Strömsunds kommun hamnar så långt ner i listan?

– Det kan bero på en allmän attityd hos folkvalda, och även hos befolkningen. Befolkningsutvecklingen i kommunen har varit negativ under en lång period och det läggs ner skolor – då skapas en negativ syn på hela samhällsutvecklingen, säger han.

Hur bra demokratin fungerar skiljer mellan olika delar av kommunen, anser Jan-Olof Andersson. Han nämner Frostviken som ett positivt exempel. Där har byalag, intresseföreningar och företag samlats i paraplyorganisationen Forum Frostviken, som bland annat ska fungera som språkrör för boende i Frostviken och fördela bygdemedel.

– Forum Frostviken har stort förtroende bland folk. Jag skulle gärna se den här typen av församlingar i andra delar av kommunen, säger Jan-Olof Andersson.

Vad kan ni göra mer för att förbättra demokratin i kommunen?

– Jag tror att vi förtroendevalda måste vara ute mer bland människor och informera om vad som händer i kommunen, säger Jan-Olof Andersson.

Ragunda kommun , med en turbulent politisk situation, hamnade på plats 196 i listan.

Brittinger Håkansson (S), ordförande i sociala utskottet, var en av dem som deltog i enkäten. Hon tycker inte att demokratin fungerar fullt ut i Ragunda.

– Jag tycker det är demokrati att beslut som är fattat gäller. Tidigare hade vi ett samarbete med Centerpartiet under åtta år och det fungerade bra, men nu är inget parti i majoritet. Tar vi ett beslut så ger man sig på det senare, säger hon.

Brittinger Håkansson upplever att det finns en frustration bland kommunens politiker över att de beslut som tas inte verkställs. Det kan vara en orsak till att Ragundas politiker inte är helt nöjda med hur demokratin fungerar.

– Vi får ta omtag och omtag på beslut som man tycker redan är klara, säger hon.

För att förbättra demokratin tror hon att partierna, trots att de har olika ideologier, måste hitta samarbetsformer där de har förtroende för varandra och arbetar tillsammans för kommunens bästa.

– Och det är viktigt att ha majoritet, säger hon.

En av de forskare som har tagit fram Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen är David Karlsson vid Förvaltningshögskolan. Han menar att det finns några generella mönster som påverkar hur nöjda politikerna är med demokratin.

– De politiker som befinner sig i opposition och de som inte har centrala positioner är generellt mer missnöjda. Andra saker som spelar roll är om man upplever att den politiska ledningen är kompetent och om man är nöjd med den kommunala verksamheten och servicen – då är man generellt mer nöjd med demokratin. I de kommuner där man har stora partipolitiska konflikter är man mindre nöjd, säger David Karlsson.

Som demokratiforskare tycker han att det är intressant att stora partipolitiska konflikter uppfattas som något negativt för demokratin.

– Ur ett representativdemokratiskt perspektiv vill vi ju att partierna ska vara oense. Det är inte säkert att det som upplevs som ett problem för politikerna är ett problem för medborgarna. Men om konflikterna leder till att det är svårt att fatta beslut kan det vara ett problem, säger David Karlsson.

Annons