Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fler män i riskzonen för sämre hälsa på grund av ensamhet

Män i Jämtland är mer socialt isolerade än kvinnor. De saknar också i större utsträckning någon att anförtro sina känslor åt. Det är några av de mönster som sticker ut i Folkhälsoinstitutets statistik om sociala relationer och hälsa.

Annons

Ett av många områden som Folkhälsoinstitutet undersöker är människors sociala relationer. Ett flertal studier ger belägg för att väl integrerade människor med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa än isolerade individer. Sådant som inverkar positivt på hälsan är till exempel att ha ett stort socialt nätverk, tillit till andra människor och någon att anförtro sig åt.

Enligt Folkhälsoinstitutets statistik skiljer sig jämtarnas sociala relationer inte markant från landet som helhet. De stora skillnaderna beror snarare på till exempel ålder, sysselsättning, utbildningsgrad och ekonomiska förhållanden.

Dessa samband kan man inte utläsa i den regionala statistiken. Däremot finns det två områden där man kan se tydliga skillnader mellan män och kvinnor i Jämtlands län.

Det ena området är socialt deltagande. Av männen i Jämtland har 27 procent ett lågt socialt deltagande, jämfört med 16 procent av kvinnorna. Ett lågt socialt deltagande innebär att man deltar i få eller inga sociala aktiviteter, vilket kan vara sådant som möten, fester, släktsammankomster, sporttillställningar, kulturevenemang och liknande.

Det andra området är emotionellt stöd. Av männen saknade 15 procent emotionellt stöd, jämfört med 7 procent av kvinnorna. Med andra ord är det färre män som har någon att anförtro sina innersta känslor åt.

Mönstren ser likadana ut på nationell nivå, men i Jämtland är skillnaderna mellan kvinnor och män större än genomsnittet på dessa två områden.

Karin Wåhlén Götzmann arbetar på Folkhälsocentrum på landstinget. Hon anser inte att det finns några givna svar på varför män tycks vara mer socialt isolerade än kvinnor.

– Lågt socialt deltagande har också mycket med utbildning att göra. Män i Jämtland utbildar sig i låg grad. Överhuvudtaget är det färre män än kvinnor som går på universitet eller högskola i glesbygden, säger hon.

Karin Wåhlén Götzmann, som framförallt arbetar med sex- och samlevnadsfrågor, påpekar att det också finns en brist på tjejer i glesbygden. I Östersund och Åre råder det balans mellan antalet kvinnor och män, men i den övriga glesbygden i Norrland har många tjejer flyttat iväg för att plugga eller jobba.

– Då kan man ju känna sig lite ensam om man är heterosexuell och man, säger Karin Wåhlén Götzmann.

Men hon påpekar att det finns många aspekter som påverkar hur vi mår.

– När det gäller socialt deltagande är det generellt så att den som har bättre ekonomi har ett större socialt deltagande, säger hon.

Enligt Evelina Landstedt, doktorand i folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet, vore det intressant om det även gick att se fler samband än skillnader mellan män och kvinnor i den regionala statistiken.

– Det finns ju fler saker som påverkar, till exempel ålder, om man är arbetslös och vilka möjligheter till socialt deltagande som finns, säger Evelina Landstedt.

Hon menar också att statistiken kan missa de som är aktiva på egen hand – som kanske åker skidor, kör skoter eller har fullt upp med ett litet jordbruk – och inte nödvändigtvis riskerar att få en sämre hälsa på grund av ensamhet. Men hon anser ändå att det finns anledning till oro över de grupper som i högre grad är socialt isolerade, eftersom ensamhet i vissa fall kan vara en hälsorisk.

– Annan forskning visar också att ensamhet både är ett symptom på att må dåligt och en risk för att må dåligt, säger Evelina Landstedt.