Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fler jättesatsningar på vindkraft att vänta

Skogsjätten SCA vill fortsätta att storsatsa på vindkraft. Jämtlands län är ett av de intressanta områdena och nya projekt kan komma att presenteras inom kort.

Annons

Sedan några år tillbaka driver SCA och det norska kraftbolaget Statkraft landets största vindkraftsprojekt. Satsningen ligger i storleksklassen 16 miljarder kronor och innehåller upp till 460 vindkraftverk i kommunerna Bräcke, Ragunda, Strömsund och Sollefteå.

Men den gigantiska satsningen är inte nog. SCA vill fortsätta att investera i vindkraft på sina marker.

– Vi har gjort en kartläggning av hela vårt markinnehav där vi tittat på hur ofta och hur mycket det blåser. Utifrån den skulle vi teoretiskt sett kunna tredubbla den satsning vi nu gör med Statkraft, säger Ulf Larsson som är chef för SCA Forest Products i Sundsvall.

Den vindkraft som SCA satsar på tillsammans med Statkraft beräknas kunna leverera cirka 2 procent av hela Sveriges elförbrukning. Fullt utbyggda skulle alltså SCA:s marker kunna leverera vindenergi som täcker cirka 6 procent av landets behov. Ulf Larsson säger att Jämtlands län i högsta grad är ett intressant område för utbyggnaden och att bolaget just nu för diskussioner med lämpliga samarbetspartners för att dra igång satsningar.

Den viktigaste anledningen till att SCA vill satsa så mycket på vindkraft är bolagets stora energiförbrukning och känslighet för ökade elpriser.

– Man kan ta vårt pappersbruk i Ortviken som exempel. Varje öre per kilowattimme motsvarar 18 miljoner kronor per år. Bara på Ortviken. Man kan säga att satsningar på vindkraft säkrar våra energikostnader. Stiger energipriserna så kostar det mer i elförbrukning men vi får högre intäkter från försäljning av vindkraftsenergi, säger Ulf Larsson.

I det stora projektet med Statkraft ingår sex olika vindkraftsområden, så kallade parker, men samtliga tillstånd har blivit överklagade till miljödomstolen som ska ta upp frågan framöver. De största verken planeras ha en total höjd på drygt 172 meter.