Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fjällskog dör av frosttorka efter ovanligt svår vinter

Delar av fjällskogen i västra Jämtland har drabbats av skogsdöd på grund av den extrema vinterkylan. Fenomenet kallas frosttorka och har inte förekommit i en liknande omfattning på 20-25 år.

Många har hört av sig till Leif Kullman, professor i naturgeografi vid Umeå universitet, och undrat varför fjällskogen lyser alldeles röd på vissa håll. I Jämtland är det framförallt de västra delarna som har drabbats – särskilt kring Enafors, Handöl och Ånn.

– Det är ett ganska spektakulärt fenomen. Om man står uppe på fjället så kan man på flera kilometers håll se att det lyser helt rött. Det man ser är små tallbestånd som växer på fjällmyrar, man kan också se det vid trädgränsen, säger Leif Kullman.

Orsaken till att träden lyser röda är att de drabbats av frosttorka, ett ovanligt tillstånd som kan inträffa när det har varit hård vinterkyla. De kylslagna veckorna i början av året, då temperaturen sjönk till 40 minusgrader på vissa håll i Jämtland, gav upphov till en långvarig tjäle i marken. Därmed frös trädens rötter som normalt förser träden med vatten.

– Krisen kommer på vårvintern när solen börjar skina. Träden kan då inte ersätta den mängd vatten som dunstar ur barren, förklarar Leif Kullman.

Följden blir att barren torkar ut och dör. Det är framförallt tall som drabbas – men även gran, björk och enbuskar.

Den långsiktiga konsekvensen av frosttorkan kan bli att stora skogsområden dör.

– Det är ännu tidigt att säga, men 70-80 procent av de stora träden kommer att dö i de områden där vi har de största skadorna, säger Leif Kullman.

Jämtland verkar vara värst drabbat av frosttorkan, men områden i Västerbotten och Norrbotten verkar också ha drabbats. Däremot tycks Härjedalen ha klarat sig bra.

Leif Kullman arbetar med ett övervakningsprojekt där han följer vad som händer med trädgränsen och växtligheten i fjällen. Tillsammans med sina kollegor övervakar han ett område som sträcker sig mellan västra Jämtland och Dalafjällen. De har tillgång till data som går 100 år tillbaka i tiden.

– Frosttorka händer då och då, men sällan i den här omfattningen. Senast det hände var 1987, säger han.

Skulle det bli fler vintrar med extrem, långvarig kyla finns det risk för att delar av fjällskogen försvinner. Och det är inte bra, anser Leif Kullman. Skogen behövs för att stabilisera marken.

– Det är viktigt att det växer skog i fjällsluttningarna, annars kan det bli erosion. Se bara på det som hände på Åreskutan, säger Leif Kullman och syftar på de kraftiga ras som förekom på Åreskutan i början av sommaren.