Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fjällmuseet vill skildra normbrytarna

I projektet Arkiv Q vill Härjedalens Fjällmuseum hitta människoöden i landskapets historia som på olika sätt bröt mot normen i samhället.
– För mig handlar det om en demokratifråga, säger Ola Hanneryd, chef på museet.

Annons

Under vinter, vår och sommar finns utställningen Queering Sapmi på fjällmuseet, en utställning om normbrytare i framför allt det samiska samhället, av etnologen Elfrida Bergman och fotografen Sara Lindquist. Nu har de anlitats för att hitta historiskt och nutida material från Härjedalen som på något sätt utmanar normer om kön och sexualitet. Planen är att det ska inlemmas i museets basutställningar.

– Idén växte fram när vi bollade idéer. Quering Sapmi är en väldigt banbrytande och betydelsefull utställning, fokuserad på den samiska befolkning och mer på frågor som är aktuella i dag. Det vi diskuterade var att jobba med museets utställningar och mer bakåtblickande, säger Ola Hanneryd.

Framåt jul är det tänkt att det ska finnas material att presentera som ska visa på normbrytare i den härjedalska historien, människor som inte inordnade sig i de rådande strukturerna i samhället.

– Vi har redan fått in material men vi tittar också på det som redan finns, till exempel i Gosa (Härjedalens fornminnesförening gård och säter arkiv, reds anm) och i böcker som finns skrivna om Härjedalen. Nu kastar vi också ut trådar till hembygdsföreningar, släktforskare och andra och ber om hjälp att hitta de här berättelserna, säger Elfrida Bergman som vill lyfta fram Fjällmuseet som ett föredöme när det gäller arbetet med hbtq-frågor i museivärlden.

– Ofta gör man en enstaka utställning som något slag alibi för att kunna visa att man jobbar med hbtq, men Ola Hanneryd vill verkligen få in det här perspektivet i museets utställningar och lyfta frågan. Det är unikt för en sådan här institution, säger Elfrida.

En bild på två män eller kvinnor som kramar om varandra, en notis i en kyrkbok om en man som "är en underlig karl", en berättelse om en gammal släkting som levde lite avvikande, allt sådan kan vara av intresse.

– Vi vill synliggöra det som inte var synligt och visa på förebilder, att det alltid funnits människor som brutit mot normerna. En viktig del i det är att vi tar hjälp av människor som kan bidra med berättelser och material. Både från nutiden, men särskilt intressant är ju det som blickar bakåt, att vi kan fånga det historiska perspektivet, säger Ola Hanneryd.