Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Felix Finnveden: Överklassen skapar sin egen otrygghet

Annons

Tretton procent av dollarmiljonärerna i USA, alltså de med minst 1 miljon dollar i tillgångar, känner sig som överklass. De andra 87 procenten betraktar sig vara i varierande grad av medelklass enligt en studie genomförd av Ameriprise Financial för USA Today. USA är ett extremt klassamhälle. Där bor nära hälften av världens alla dollarmiljonärer, cirka 17 miljoner människor, omkring 5 procent av landets befolkning. Varför tycker så många av de allra rikaste i världen att de inte är överklass, vad avgör klasstillhörighet?

Förutom tillgångar är det rimligt att beakta livskvalité, hälsa, utbildning och trygghet. Det vi i Sverige kallar välfärd. Något USA saknar. Det betyder att en lön som i Sverige skulle göra dig och dina barn till överklass, i USA inte räcker för att ens täcka dina barns utbildning och din egen pension: du måste välja vilka ”välfärdstjänster” du ska ha.

Sverige har 347 590 medborgare med tillgångar på över tio miljoner kronor och det känns inte så troligt att 302 403, 87 procent, av dem skulle känna att de är medelklass. Än så länge täcker välfärden rätt mycket. Men att jämföra oss med USA är ändå inte helt dåligt med tanke på de senaste årens utveckling med skenande klassklyftor och urholkat sjukförsäkringssystem.

I våras skrev journalisten och nationalekonomen Micael Kallin en artikelserie om hur han efter att ha diagnostiserats med Parkinson fick uppleva hur skyddsnätet fungerar i Sverige. Innan diagnosen jobbade Kallin som sakkunnig för regeringen Carl Bildt och som journalist på DN. Man skulle kunna tro att medelklassen lever säkert med tanke på alla arbetsgivaravgifter och skatt som betalas in, men verkligheten är en annan.

”Det lönar sig inte att arbeta om du blir sjuk eller arbetslös för då får du inte tillbaka så mycket som du betalt in” säger Micael Kallin i en intervju han gjorde i samband med att artikelserien publicerades i Kvartal.

”Det är inte konstigt att människor känner sig lurade och svikna när försäkringskassan inte ger sjukersättning även om du är riktigt sjuk.”

Kallin skriver att alla som blir sjuka riskerar att bli fattiga eftersom skyddsnätet inte följt med i utvecklingen. Under åren 2003 till 2018 har vi i Sverige enligt KPI haft ett genomsnitt i reallöneökningar på 7576 kronor medan sjukersättningen gått minus med 267 kronor. Samtidigt som socialförsäkringarna gått med 30 miljarder i överskott per år sedan 2002.

I Östersund fick i år arbetarrörelsens 1:a majtåg sällskap av nätverket ”Nu jävlar får det vara nog” som i samband med att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll talade manifesterade mot försäkringskassans neddragningar. Det är inte konstigt att människor känner sig lurade och svikna när försäkringskassan inte ger sjukersättning även om du är riktigt sjuk.

Folkhemmet bygger på idén att alla, även de med bra inkomster, ska veta att samhället utbildar, vårdar och skyddar dem. Alla ska ta del av välfärden.

När skyddsnätet skyddar allt färre från att bli utblottade är det inte så konstigt att inte ens de snuskigt rika känner sig trygga. Vitsen med en fungerande generell välfärd är att du inte ska behöva välja mellan en bra sjukförsäkring och utbildning till dina barn. För att bevara folkhemmet måste nivåerna i sjuk och arbetslöshetskassorna följa reallöneökningarna. Alternativet är ett samhälle enligt amerikansk modell där inte ens de snuskigt rika kan lita på en trygg framtid.