Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Felix Finnveden: Höj lönerna så söker sig fler till välfärdsyrken

1934 lade Alva och Gunnar Myrdal fram grunderna för hur ett heltäckande samhällsskydd för medborgarna skulle kunna se ut i sin bok ”Kris i befolkningsfrågan”. Boken var ett debatterande helhetsgrepp på den tidens utmaningar. Till skillnad från den återhållsamma politik som Sverige då förde mot fattigdom och ojämlikhet skulle vi investera oss ur krisen. Vilket vi också gjorde med lysande framgång under namnet Folkhemmet.

Inte helt olikt de förslag som finns i den Socialdemokratiska föreningen Reformisternas idéprogram och budget.

Reformisterna föreslår i sin finansierade budget ett nygammalt sätt att sköta statens finanser. De vill sätta ett nytt ekonomiskt ramverk för att möjliggöra investeringar av folkhemsmått. Ett av förslagen är att ge kommuner och regioner ett tillskott på 50 miljarder kronor i år och 60 miljarder nästa år genom det sociala utjämningssystemet. På Reformisternas presskonferens uttrycker en av grundarna, Daniel Suhonen, det såhär:

- Vi tror, så naiva som vi är, att vi med politiska beslut kan förändra människors tillvaro till det bättre.

Det är en politik som samhället är i stort behov av idag. I våras meddelade Magdalena Andersson på en presskonferens att välfärden år 2026 kommer sakna 90 miljarder för att hålla samma kvalité som idag. Det beskedet gav hopp om att regeringen i årets budget skulle satsa rejält på det sociala samhället.

Larmrapporterna duggar tätt från de flesta hörn av välfärdsbygget som just nu krackelerar och värre verkar det bli. Genomgående är det kompetensbristen som sätter käppar i hjulen för verksamheterna.

Men satsningarna har tyvärr uteblivit. Av alla de hundratals miljarder som regeringen förfogar över är det bara en bråkdel som går till att stärka välfärden. Det finns visserligen ljusglimtar; gles - och landsbygden får både skattelättnader och satsningar. Fler lärarassistenter utlovas och 400 miljoner satsas på skötseln av naturreservat och nationalparker. Det är bra saker.

Men det är långt ifrån tillräckligt för att Sverige ska hålla ihop. För det krävs flera stora ekonomiska reformer och satsningar. Larmrapporterna duggar tätt från de flesta hörn av välfärdsbygget som just nu krackelerar och värre verkar det bli. Genomgående är det kompetensbristen som sätter käppar i hjulen för verksamheterna.

På Aftonbladet debatt (18/9) skrev ordförandena för Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Vision, Vårdförbundet, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Läkarförbund och Sveriges Skolledarförbund om sin besvikelse över budgeten.

- Konsekvenserna av den oförmåga som staten nu visar att stödja kommuner och regioner riskerar att slå hårt mot välfärdens kärna.

Det är hårda ord från de bärande fackförbunden inom välfärden, men befogade. Pengar för att finansiera befintlig verksamhet saknas på alldeles för många ställen. Nästa år ska nya kollektivavtal förhandlas. Höga löner och löneökningar är ett garanterat sätt för att få fler att söka sig till välfärdsyrkena. Men hur ska fackförbunden förmå arbetsgivarna att höja lönerna när de som sätter budgetramarna går på knäna?

Historiskt har Socialdemokraterna varit motorn som format samhället efter människors behov. Regeringen borde påminnas om sin egen historia och ta sig an Reformisternas förslag. Det skulle gynna partiet och det skulle gynna Sverige.