Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Felaktiga slutsatser om Försäkringskassan

I en debattartikel, som publicerades i måndagens LT, hävdar författarna att Försäkringskassan dribblar med siffror och avsiktligt ljuger med statistik för att vilseleda allmänheten. Dessa påståenden tillbakavisas bestämt.

Annons

Försäkringskassans uppgift är att redovisa fakta och det är det vi gör även i den rapport som föranlett debattartikeln.

De som valt att tolka resultaten kritiskt har använt i huvudsak rapportens data, vilket borgar för att rapporten inte är manipulerad.

Undersökningen vände sig till cirka 1 700 personer som vid årsskiftet hade uppnått maximal tid med ersättning från sjukförsäkringen och som valt att inte anmäla sig till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktionsprogram. Av dessa hade majoriteten ett förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning vid tiden för undersökningen.

På grund av bland annat ambitionen att göra rapporten lättillgänglig, presenterades inte alla uppgifter som samlats in i undersökningen. Detta kan ha bidragit till att artikelförfattarna drar de slutsatser de gör. Och tyvärr leder några av dessa fel. Vi försöker här bemöta en del av dem.

Enligt författarna av artikeln har en kontroll av rapporten visat att pressmeddelandet har förvrängt utredningsresultatet . Som exempel på detta skriver de att : ” utförsäkringen ökade alltså inte arbetstiden . T värtom visar utredningen att totalt arbetstiden minskade .

Det står ingenstans, varken i Försäkringskassans pressmeddelande eller i den aktuella rapporten, att utförsäkringen skulle ha bidragit till att öka arbetstiden. Det framgår tydligt på båda ställena att de flesta på grund av hälsan har gått ner i arbetstid efter perioden i sjukförsäkringen jämfört med innan.

Vidare framförs att Försäkringskassan tidigare gjort en direkt felaktig redovisning genom att räkna med samtliga sjukfall i antalet förtidspensionärer per dag. Det stämmer inte. Försäkringskassans uppgift bygger på nybeviljad sjukersättning och aktivitetsersättning. Personer som fick sjukpenning eller rehabiliteringspenning är däremot inte medräknade.

När det gäller antalet som anger försörjningsstöd/socialbidrag som försörjningskälla är det korrekt att enbart uppgifter om den huvudsakliga inkomsten presenterades i rapporten, men uppgifter om kompletterande inkomster finns i den information som samlades in. Dessa siffror visar att av dem som uppgett att de hade en kompletterande inkomst är det noll procent av dem som haft sjukpenning som hade försörjningsstöd som kompletterade inkomst. Av dem som haft sjukersättning är det fyra procent.

Carl-Göran Högås

Tf chef för avdelningen Analys och prognos vid Försäkringskassan

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel