Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Facit efter övning: Svårt att klara stora flygolyckor

Efter katastrofövningen på Frösön i våras har förmågan att klara en katastrof hamnat i fokus.

Annons

I utvärderingen av övningen framkom att drygt 60 procent av de som togs emot på sjukhuset riskerade att avlida.

Som LT tidigare skrivit ses det som en mycket hög siffra av Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping, som utvärderat landstingets del.

Vad avses att göra åt att flygpassagerare i dag inte kan räkna med att Frösö flygplats kan klara en katastrof eller övning?

Frågan ställs till landstiget och länsstyrelsen av Lars Sjödin, tidigare säkerhetschef på sjukhuset, och Mats E Nilsson som varit sekreterare i katastrofkommittén på sjukhuset.

Från länsstyrelsen som höll i övningen säger man så här:

– Det vi haft är en övning och mycket är tillrättalagt för övningens skull. Uppgifterna hade kanske lösts på ett annat sätt i ett skarpt läge, säger Karl-Arne Karlsson riskhanterare på länsstyrelsen.

Ska man se det som att en katastrof på flygplatsen inte klaras av?

– Det är att gå lite väl långt. Övning är övning och resultatet av den ska tas med en nypa salt.

– Kritik som framkommer ska åtgärdas men man ska ha klart för sig att det är speciella förhållanden, fortsätter Karl-Arne Karlsson.

Ann-Sofie Lindström är samordnare för krisberedskapen på landstinget. Hon säger att landstinget sett över den regionala kris- och katastrofplanen i oktober och även de lokala planerna ses över efter övningen.

– Det blir små saker här och där som uppdateras och det är inte frågan om några stora saker i sammanhanget, enligt Ann-Sofie Lindström.

Revideringar ska ske en gång per år i fortsättningen.

Även Ann-Sofie Lindström tycker att det är att gå för långt att påstå att man inte kan klara en katastrof.

– Jag tycker inte man kan säga det om övningsresultatet och när man har hela övningsbilden klar för sig drar jag inte den slutsatsen. För utomstående kan det framstå så genom det som står i utvärderingen, konstaterar Ann-Sofie Lindström.

– I en så här stor övningen tror jag det är mycket som är av övningsteknisk karaktär. Alla vill testa hur de klarar sin del.

– Om det här varit på riktigt hade ambulanserna kört direkt i skytteltrafik till sjukhuset, säger Ann-Sofie Lindström.

Vid ett annat tillfälle övades sjukvården med utgångspunkt i en fingerad tågurspårning och där blev resultatet bättre men å andra sidan var inslaget av spelade situationer större.

Till våren planeras mindre övningar med ambulanspersonal och sjukvård.

Vid storövningen i våras dirigerades första ambulans fel av SOS och var framme på skadeområdet först efter 40 minuter, enligt utvärderingen.

Flygplatschefen Susanne Norman säger att övningen för deras del visade ett bra resultat för flygplatsens räddningsstyrka, som är på plats de första viktiga minuterna efter en olycka inträffat.

– Sedan räddningstjänsten anlänt är vi direkt underställda dom och tar det väldigt lång tid för dom att nå fram ökar pressen på oss, säger Susanne Norman.

– Vi hade egna observatörer på övningen och har fått förbättringsfunktioner som innebär att vi ser över beredskapen och planerna i samband med så kallad särskild händelse på flygplatsen, enligt Susanne Norman.

Hon bedömer att blåljussamverkan i Certus kan fungera bättre med en person från flygplatsen inne i ledningen för Certus i stan vid en stor olycka, eftersom trycket på att hantera information där ökar.