Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ewa skriver sydsamernas historia

/
  • Ewa Ljungdahl vid Gaaltije är starkt engagerad i sydsamernas historia. Under årens lopp har hon medverkat i flera böcker och gjort en rad informationsskrifter som har fått vid spridning.
  • Ewa Ljungdahl är flitigt anlitad som föreläsare. Här berättar hon om boken

I över 20 års tid har hon bokstavligt talat grävt fram sydsamernas kultur och historia. Ewa Ljungdahl är arkeologen som finkammar Sameland och förmedlar kunskaperna i en imponerande lång rad småskrifter och böcker.
På torsdag pratar hon på Jamtlis lunchprogram After work.

Annons

Hon är själv inte same, men är tveklöst en av de främsta kännarna och ambassadörerna.

– Det som driver mig är rättvisan. Jag kan inte acceptera att en folkgrupp osynliggörs, säger hon.

Självklart är hon inte ensam. Sedan ett antal år tillbaka jobbar hon på Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund. Ännu längre tillbaka var länsstyrelsen i Jämtland hennes arbetsgivare, men ända sedan hon utbildade sig till arkeolog har hon specialiserat sig på samisk historia, som är en smal gren inom arkeologin.

– Intresset för fjällen har funnits med sedan barndomen, berättar hon.

I nära samarbete med samebyarna i Jämtland och Härjedalen har hon deltagit i flera projekt som har kartlagt samiska kulturmiljöer och lämningar. Arbetet har inte stannat vid slutrapporter och vetenskapliga artiklar, utan kunskapen har spritts via Gaaltijes populära skriftserie. Det rör sig om små men innehållsrika häften som i text och bild berättar om samekulturen förr och nu på ett enkelt och pedagogiskt sätt. De flesta är skrivna av henne själv. Så här kan det låta i presentationen av en skrift:

"Välkommen till det samiska kulturlandskapet! Ibland kallas detta landskap för vildmark men marken är inte vild, den har varit nyttjad av människor alltsedan inlandsisen försvann för närmare tiotusen år sedan. Framför allt är det ett samiskt kulturlandskap och ett storskaligt beteslandskap präglat av tusentals år med renbete."

– Det är viktigt att synliggöra denna historia, säger Ewa och berättar att de tre första skrifterna trycktes i 4000 ex vardera.

– Skrifterna är mycket efterfrågade och har tydligen fyllt en funktion, säger hon.

Finansiering har som regel skett via länsstyrelsen. Skrifterna sprids via samebyarna, används i skolor och läggs ut på turistbyråer och Turistföreningens fjällstationer.

– Det är ett smidigt sätt att ge ut småskrifter i stället för att samla material till en tjock bok, säger Ewa.

Till dags dato finns särskild information om alla samebyar i Jämtland och Härjedalen. Idre i Dalarna är också på gång. De två senaste skrifterna i raden är Staare – samernas Östersund och Samer i Bräcke och Ragunda, kommuner som inte i första hand förknippas med samer.

– Renarnas vinterbete i skogslandet är oftast något helt okänt. Därför är det viktigt att informera om detta, säger Ewa.

För samebyarna har dokumentationen och informationen varit av stort värde. Det kan Jan Persson i Njaarke sameby vittna om. Så här säger han i boken Om vi inte syns så finns vi inte:

"Att ha dokumenterat den egna historien har varit ett lyft för hela samebyn och det är jag stolt över. Som jag ser det är det här det enda positiva som har hänt oss de senast tio åren. Annars har vi mest arbetat i motvind."

– Vi märker att det finns intresse för motsvarande beskrivningar av samebyarna i Västerbotten och Norrbotten, berättar Ewa.

Gaaltije har blivit en betydelsefull kunskapsbank när det gäller sydsamisk historia och Ewa är ofta anlitad som föredragshållare i olika sammanhang. Den 1 oktober håller hon till exempel ett föredrag i den populära föreläsningsserien After Work på Jamtli. Rubriken denna gång är Samer i Ragunda och Bräcke kommuner.

Annons