Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett rovdjur till Östersund

De krigande rovdjuren från Haparanda för ingen dold politisk agenda. Pär Hulkoff inspireras mest av 1800-talspoesi när han skriver Raubtiers låtar.

Annons

Det är kallt i Haparanda. Raubtiers sångare Pär Hulkoff har nyss grovslaktat en kalv på sin fars farm. Nu är han på väg till sitt eget torp med tillhörande mark, men bilen protesterar.

– Jag fäktas med en Saab 900 som vägrar starta, säger han på sin, numera välkända, finlandssvenska.

Rösten är lika mörk som det tornedalska vintermörkret, lika djup som dess vemod. Här växte Pär Hulkoff upp och här har han stannat kvar. Han tror att mycket av Raubtiers framgång handlar om en slags urkraft som gått förlorad i det moderna samhället.

– Musiken är fast rotad i vildmarken och enkel att ta till sig. Även om Sverige är ett engelsktalande land så förstår man bättre när texterna är på svenska. Det sista filtret försvinner och orden går rakt in.

Pär och trummisen Buffeln, som också bor kvar i Dorotea, hann spela ihop i tio år innan det stora genombrottet kom. När debutalbumet ”Det finns bara krig” släpptes förra året blev Raubtier rikskända med låten ”Kamphund”. När sedan videon till ”Världsherravälde” regisserades av flickfotografen Bingo Rimér fick gruppen ännu mer uppmärksamhet. Nu kommer snart videon till ”En hjältes väg” som är baserad på en verklig händelse om en kille som mobbades ihjäl. Martin ”E-Type” Eriksson spelar huvudrollen som hjälte.

– E-Type är så frän. Vi gör det vi gör på allvar, men man måste också kunna garva åt sig själv. Därför fortsätter vi att plocka in wild cards.

Raubtier jämförs ofta med tyska industrimetalbandet Rammstein. Men det är ingenting som Pär Hulkoff verkar uppskatta.

– Jag vet inte vad man ska tycka om Rammstein, men i längden blir det trist att jämföras med dem. Visst finns det referenser på första plattan, men inte på nya.

På senaste skivan ”Skriet från vildmarken” finns ett mer klassiskt tilltal med valhorn och stråkor. De hårdast pumpande syntarna är lämnade utanför, men det våldsamma soundet är fortfarande kvar. I somras fick bandet hårdrockspubliken vid Storsjöyrans scen Headbangers ballroom att sjunga allsång till hårda låtar som ”Änglar”, ”Legoknekt” och ”Dieseldöd”. Pär Hulkoff tar sitt textskrivande, som ofta bottnar i brutalitet, våld och ond bråd död, på största allvar.

– Jag läser mycket poesi från 1800-talet, som Johan Ludvig Runeberg. Det är sådan litteratur jag vuxit upp med. Det finns ett helt annat flyt i den som jag ofta saknar i den moderna, säger han.

#Många säger att de tänker på rörelser som Vit makt när de lyssnar på er. Hur kommenterar du det?

– Vi har ingen dold, politisk agenda. Vi är ren underhållning, så är det.

#Så ni är egentligen ganska snälla killar?

– Just det ska vi kanske låta vara osagt, säger Pär Hulkoff.

Han skrattar dovt. Bilen vill fortfarande inte starta och snart går solen ner i Haparanda. Raubtier verkar måna om sin image. Den 9 december är de förband till Sabaton på Gamla teatern i Östersund.