Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett mellanår för kulturen

/
  • ”Min själ mår inte särskilt bra, men den är min och jag har inte förlorat den”, skriver Lars Norén  i sin dagbok. Foto: Sara Mac Key
  • ”The kingdom”, ett av de 223 konstverk som den brittiske konstnären Damien Hirst sålde på auktion i London för ofattbara 1,4 miljarder kronor i september. Under kort tid hade hans assistenter tillverkat kopior av tidigare verk. Konstens kvalitéer betyder mindre än marknadens mekanismer, vilket kanske också var poängen. Foto: Sang Tan/AP/Scanpix
  • Horace Engdahl var glad. Likaså Le Clézio även om han också fick migrän redan första dagen i Sverige.Foto: Fredrik Persson/Scanpix
  • ”Rocky” fyller tio och firar med lyxig jubileumsutgåva, filmer och frimärke. Tecknaren Martin Kellerman är nöjd. Alla är nöjda - utom läsarna, som alltid retar sig på något.Foto: Claudio Bresciani/Scanpix
  • I maj avtäcktes den amerikanske konstnären Jim Dines nio meter höga Pinocchiostaty ”Walking to Borås”.Foto: Adam Ihse/Scanpix
  • Liza Marklunds nya deckare ligger på bästsäljarlistorna. Men 2008 har inte bara varit rosor för succéförfattaren. Hon anklagades för att ha farit med osanning i dokumentärromanen ”Gömda”, och för att fylla deckarna om Annika Bengtzon med klassförakt. Foto: Scanpix

Den svarta dagboken rörde om ordentligt, Bruno K Öijer gjorde bejublad comeback. Men de riktigt stora debatterna uteblev. Frågan är om det blir mer hetta efter nyår när kulturutredningen läggs fram?

Annons

Hundra år av konflikter
Hundens år
”Storartat och rikt”, ”en bok som bränner i en likt en svetslåga”, eller ”en hink med skit”. Lars Noréns ”En dramatikers dagbok” släpptes med styrt publiceringsdatum för alla förhandsintervjuer och största möjliga mediala genomslag. Meningarna var delade men gemensamt för alla recensenter var att de ansträngde sig till det yttersta.
Mindre roligt var kanske att den viktigaste kulturfrågan för så många blev vad en svensk dramatiker tycker om recensenter, journalister och andra i offentligheten. Kultur- och mediavärldens självupptagenhet blev alldeles extra tydlig, vilket förmodligen var ett mål med hela den tjocka boken, resonerade David Sandström på Sydsvenskan.


Hotat Unga Klara
Flera av landets teatrar gick på knäna. Östgötateatern drog in 12,5 tjänster samt teaterns årliga musikal. Helsingborgs stadsteater hade landets högsta publikbeläggning men diskuterade ändå höjda biljettpriser.
På Stockholms stadsteater hängde publiken på låset för att köpa biljetter, samtidigt som teatern tvingades säga upp 38 personer och dra in en tredjedel av produktionerna. Allt på grund av urholkade statsbidrag och höjda pensionskostnader.
Framtiden för barn- och ungdomsscenen Unga Klara, är fortfarande osäker. Suzanne Osten, grundare och konstnärlig ledare, vägrar acceptera några försämringar. Då drar hon vidare.


Inte Liza Marklunds år
Är Liza Marklunds succé ”Gömda” – som marknadsförs som en ”sann berättelse” om misshandel, terror och mordförsök – i själva verket en påhittad historia? Det påstår journalisten Monica Antonsson i boken ”Mia – sanningen om Gömda”. Liza Marklund slog tillbaka i Expressen: ”Jag har aldrig ljugit, skarvat eller överdrivit för att göra historien bättre”.
Kulturskribenten Åsa Linderborg satte i sin tur ljuset på klassföraktet i Liza Marklunds deckare. Hjältinnan, journalist Annika Bengtzon, är både feminist och vänster, men det hindrade inte Linderborg från att se ett monumentalt klassförakt.
”En plats i solen”, den nya boken om Annika Bengtzon, tog sig likväl direkt upp på boktoppen och ekonomiskt är Liza Marklund den stora vinnaren.



Lång näsa åt skeptikerna
I maj avtäcktes Jim Dines nio meter höga Pinocchiostaty i Borås. ”Walking to Borås” heter verket, som finansierats av textilmiljonären Bengt Swegmark med flera. Efter att först bara varit kritiserat hade den lokala opinionen till största delen vänt.
– Ska jag vara ärlig så trodde jag  aldrig att det här skulle bli verklighet, sa konstnären Jim Dine själv, några dagar före invigningen.
Staffan Valdemar Holms sista år som Dramatenchef blev inte lugnare än de tidigare. En förlust på närmare 15 miljoner kronor bara det första halvåret kastade mörka skuggor på nationalscenens hundraårsjubileum och Valdemar Holm fick stå till svars för publikfiaskon och felsatsn ingar.
Men när en reporter på SVT anklagade honom för att plocka ut dubbla löner – för både chefs- och regissörsjobb – rann teaterchefens sinne över.
– Jag har aldrig blivit så jävla nedsmutsad i hela mitt liv. Det här är ett svineri utan dess like och jag kommer att vidta juridiska åtgärder snarast, sade han till Dagens Nyheter.


Jazz-Sverige i sorg
I juni omkom jazzpianisten Esbjörn Svensson, 44 år, i en dykningsolycka i Stockholms skärgård. En av den svenska jazzens mest lysande stjärnor slocknade i förtid. Esbjörn Svensson och hans trio hade gjort en lysande internationell karriär och förnyat både jazzmusiken och dess publik.


Årets stalker
En 22-årig Jan Guillou, fast besluten att bli författare, reste till Nice och sökte upp den unge Jean-Marie Gustave Le Clézio, vars debut, influerad av den nya franska romanen, var idealet.
42 år senare fick Clézio Nobelpriset, och Guillou tänker tillbaka: ”Om jag /.../ som författarvalp, 1966 på Place Ile de Beauté, hade fått veta vad jag skulle skriva i framtiden hade jag skämts ögonen ur mig”.


Obligatorisk kulturlumpen
Samtidigt som kulturministern synts mer på premiärer än i debatten slog längtan efter en ny kulturpolitik ut i full blom. Hoppet står till den pågående kulturutredningen – som än så länge inte tagit bladet från munnen.
Behovet av att prata kulturpolitik tog sig bland annat formen av en alternativ kulturutredning, Skuggutredningen, på initiativ av regissören Stina Oscarson. Bland hundratals förslag var hennes favorit det om en obligatorisk kulturlumpen, ett antal månader i kulturens tjänst.


Engdahl – ett pr-geni
Den italienska författaren Roberto Saviano mordhotades för sin bok ”Gomorra” om maffian i Neapel.  I Sverige höll han på att orsaka en ny Rushdie-kris i Svenska Akademien. Kerstin Ekman höjde än en gång sin röst mot Akademiens ovilja att offentligt stödja en dödshotad författare. Horace Engdahls motdrag: en inbjudan till såväl Saviano som Rushdie. De två möttes i Börssalen i november.
”Rocky” fyller tio och firar med lyxig jubileumsutgåva, filmer och frimärke. Seriefiguren har gått från valp till medelåldershund. Han har lagt av barhänget på Södermalm och flyttat ut till landet, slutat lyssna på hiphop och blivit sambo - om än med en manlig kompis, grodan Smacks. Rocky är nöjd. Tecknaren Martin Kellerman är nöjd. Alla är nöjda – utom läsarna, som alltid retar sig på något.


Entreprenörsjakten
Oredovisade kvitton blev slutet för Jan Åmans långa karriär som chef för konsthallen Färgfabriken i Stockholm och även för hans nya som ledamot i Kulturrådets styrelse. Där skulle han ersätta it-entreprenören och nyliberalen Johan Staël von Holstein, som inte hade tid.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth får leta efter en ny styrelseledamot med den entreprenörsvana hon efterlyser.


Lindeman går igen
Storslalomåkaren Jean-Claude Lindeman, kds-aren Malte Lindeman och syföreningsmedlemmen Agda Lindeman (hon med mustaschen) gavs ut på nytt. Hasse Alfredson beskrev sitt paradnummer som ett samlag med publiken – den måste hänga på om det ska bli något.

Dödsfall
Lilla Annas pappa är inte Långa Farbrorn utan Lasse Sandberg.  I november dog Inger Sandbergs livskamrat och medskapare till Spöket Laban och Tummen.
Andra författare som avled var Stig Slas Claesson, Anders Paulrud, science fiction-mästaren Arthur C Clarke, Nobelpristippade Hugo Claus, Hassels skapare Olov Svedelid och Alexander Solzjenitsyn. Skådespelerskan Mona Seilitz, radiomannen och skådespelaren Stig Olin, jazzstjärnan Arne Domnerus, konstnärerna Birgit Broms, Kjartan Slettemark, Robert Rauschenberg och Lenke Rothman, skådespelaren John Harryson och akademiledamoten Sten Rudholm gick också ur tiden.

Mer läsning

Annons