Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett litet steg på vägen

Annons

Ett av Centerns krav när man gick in i majoritetssamarbetet i Östersunds kommun var att ge nedläggningshotade Ope skola ett års respit. Så blev det. På onsdagen, 1,5 år senare, väntas barn- och utbildningsnämnden besluta om att lägga ner Ope skola.

Man undrar vad Centern vunnit på sin manöver? Ingenting, ingångsvärdena är desamma i dag som för 1,5 år sedan: Torvallaområdet har stora lediga lokalytor, Ope skola har kostsamma renoveringsbehov samtidigt som Ängsmogården ligger relativt nära.

Utdragna processer kring skolorganisationen är påfrestande för alla inblandade, därför är det obegripligt att Centern var så angelägna att hålla fast vid Ope, trots att allt talade för nedläggning.

Ska man försöka hitta något positivt med långbänken kring Ope, är det att medvetenheten om problemen med den nuvarande skolorganisationen har ökat. Kommunen har en överkapacitet av lokaler som drar pengar från undervisningskontot. Sedan början av 2000-talet har antalet elever i de kommunala skolorna minskat med 2 400 elever, ett väldigt stort tapp.

Framför allt handlar det om minskade barnkullar, men också om friskolor som tagit andelar på den lokala skolmarknaden. Med dagens absurda lagstiftning står kommunerna maktlösa inför friskolornas etableringar. Det är bara att betala och laga efter läge.

Beräkningsgrunden för skolpengen baseras delvis på kommunens lokalkostnader. Så när elevantalet minskar samtidigt som de halvfulla lokalerna består, blir skolpengen skev eftersom den utgår från kostnader för lokaler som inte utnyttjas.

Man kan lugnt säga att systemet med två parallella skolstrukturer komplicerar ett redan komplicerat skolpussel.

Beslutet om Ope skola är samtidigt inte slutet, utan snarare början på en process som kommer att spänna över flera år och beröra skolor i såväl centrala Östersund som utanför stadskärnan. Ett önskemål för framtiden: Inga fler nästan-lägga-ner-beslut, utan raka rör från början till slut.