Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett hästjobb att vara matkonsument

Annons

Riksdagens jordbruksutskott höll på torsdagen en öppen utfrågning om "oredlighet i livsmedelskedjan", som det stod i inbjudan. Så sent som i onsdags framkom att Livsmedelsverket tror sig ha upptäckt ännu ett fall av fuskmärkt löjrom, ett företag misstänks ha importerat rom och sedan paketerat den som exklusiv Kalixlöjrom.

När Thomas Svaton, vd för Svensk Dagligvaruhandel, inför jordbruksutskottet sammanfattade sina intryck efter hästköttskandalen berättade han att konsumentreaktionerna inte främst handlat om att människor ovetande ätit hästkött, utan det enorma matsvinn som följde på avslöjandet. I början av mars månad hade de stora livsmedelskedjorna tillsammans kasserat 25 ton mat, vilket motsvarar vad en medelstor butik slänger under ett helt år. Vi reagerade inte med smaklökarna, utan med vår moraliska instinkt. Reaktionen tyder på att många konsumenter vill se en mer hållbar livsmedelsproduktion, men att de komplexa leveranskedjorna gör det svårt att agera upplyst i mataffären.

Hästköttskandalen är i sig en tydlig illustration på problemet: Om inte ens industrin klarar att säkerställa innehållet i sina produkter, hur ska då konsumenterna kunna göra det?

Från Sveriges Konsumenter anser man att det lätta valet också ska vara det rätta valet. I dag ser det ofta tvärtom ut i affärerna; små, nästan oläsliga innehållsförteckningar, otydlig ursprungsmärkning och ett ensidigt fokus på pris. Om det överordnade målet är att erbjuda den billigaste matkassen, kommer det också att genomsyra övriga led i livsmedelskedjan. Det är lätt att misstänka att denna prispressarmentalitet är en förklaring till de slappa kontrollerna av till exempel köttråvaror: en billig leverantör blir automatiskt en bra leverantör.

Det är väl känt att mataffärernas utformning, vilka produkter som lyfts fram och hur de lyfts fram, påverkar sättet vi konsumerar. Det duger alltså inte att säga att handlarna endast ger prismedvetna kunder vad de efterfrågar. Det spelar roll om man väljer att exponera de billiga bananerna som har passerat genom en gaskammare framför de dyrare kravmärkta bananerna.

Samtidigt får man inte förenkla utmaningen. Livsmedelproduktionen är en internationell storindustri, och därför krävs åtgärder på det lokala, nationella och europeiska planet. Exempelvis behövs tuffare gemensamma EU-regler för djurskyddet, vilket skulle gynna svenska bönder som i dag inte kan dra fördel av att lyda under en av världens strängaste djurskyddslagstiftningar. Landets kommuner och landsting måste i sin roll som upphandlare bli bättre på att premiera sund livsmedelsproduktion.

Många behöver, kort sagt, göra mer för att maten på våra tallrikar ska vara säker och sund.