Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Erling Jacobsson

/

Erling Jacobsson avled stilla på juldagens morgon efter en längre tids sjukdom i en ålder av 76 år.

Annons

Närmast anhöriga är hustrun Kerstin och barnen Torvald, Sara och Magdalena med familjer.

Erling Jacobsson växte upp under relativt enkla omständigheter i byn Trefoten, Ragunda, och var yngst av tio syskon. I syskonkretsen var han omsluten av en kärlek som varade hela hans livstid.

Tidigt fanns intresset för läsning, men chanserna till fortsatt skolgång var små på den jämtländska landsbygden i början av 30-talet. Slumpen öppnade dock en möjlighet för Erling då hans skolgång förlängdes på grund av en sjukhusvistelse. Året därpå kom realskolan genom Hermods till Hammarstrand och Erling blev en av de första som tog realen i sin by. Han tog studenten i Östersund 1954.

Han kom som stipendiat till Uppsala, där han läste nordiska språk, litteraturhistoria och teologi. Kerstin mötte han i Uppsala 1956 och giftermålet ägde rum 1959. Erling blev snabbt engagerad i en lång rad föreningar och i Samfundet Storsjöodjurets vänner var han Preses från 1961 till sin bortgång.

Efter studierna arbetade Erling som lärare på en flickskola i Stockholm och han slogs av flickornas ensidiga yrkesdrömmar, som flygvärdinna eller sjuksköterska. Han blev engagerad i yrkesvägledning, och arbetsmarknadsfrågor och dessa områden skulle bli centrala under hela hans yrkesverksamma liv.

En annons om utbildning av yrkesvägledare ledde 1963 till Falun. Efter tre år styrde kosan till Umeå och en tjänst på arbetsförmedlingen. Karriären tog nu fart på allvar och från yrkesvägledare på Arbetsförmedlingen i Umeå avancerade Erling till olika uppdrag för AMS och en tjänst som departementssekreterare på Inrikesdepartementet i Stockholm. Han åkte varje vecka hem till Umeå och familjen. Så småningom blev pendlandet alltför krävande och han vände åter till Umeå för olika åtaganden på Länsarbetsnämnden.

1975 blev Erling länsarbetsdirektör i Västernorrland och familjen flyttade till Härnösand. Erling och Kerstin engagerade sig i Amnesty International och Erling även i Rotary. Under sina år i Västernorrland var han ordförande i verkställande utskottet för Rygginstitutet i Sundsvall.

AMS fortsatte dock kalla på honom med olika uppdrag. 1986 stod valet mellan att permanent flytta till Stockholm eller att hitta en ny utmaning i Norrland. Han var återigen Norrland trogen och flyttade till Umeå som länsarbetsdirektör i Västerbotten. Karriären avslutades med ännu en vända till Stockholm och Bryssel, då han för Arbetsmarknadsdepartementets räkning blev programsamordnare för Europeiska Socialfonden (ESF) efter att Sverige gått med i EU.

Alla semestrar tillbringade han på Holmön där familjen vistats sedan 1967. Makarna drev också en stugby på Holmön under tio år som gav många trevliga kontakter. Erling var ordförande i Holmöns hembygdsförening och med i skapandet av bland annat Stiftelsen Holmöns båtmuseum.

Han var noga med att värna om människovärdet och medveten om sitt ursprung och de förhållanden som rådde där när han var liten.

Genomgående för Erling har varit hans varma humor, stora samhällsengagemang och intresse för barn, släkt och vänner.

Familjen

Mer läsning

Annons