Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Erik Nyman

/

Vår far, Erik Nyman, avled på Östersunds sjukhus söndag 9 augusti. Han sörjs av två söner med familjer.

Annons

Erik föddes i Alanäs 1926 i de sista skälvande resterna av Fattig-Sverige. Hans far var skogsarbetare och ute på huggning långa tider. Modern dog i barnsäng, då Erik var två dagar gammal. Han fick därför växa upp med sin farmor.

Som för så många andra i Norrlands inland, innebar slutet av folkskolan att Erik fick börja yrkesarbeta. När han konfirmerades fick han konfirmationskostymen av sin far med orden: ”det här är det sista du får av mig – hädanefter får du försörja dig själv”.

Efter en vinter i skogen flyttade Erik till sta’n 1940. Han bodde inackorderad hos en faster och arbetade på gummiverkstad med diverse påhugg som springsjas och senare bland annat på Frösö sjukhus. Rekryten gjordes vid Jämtlands fältjägare.

Så småningom kom Erik in vid brandkåren, och det var därför han 1951 flyttade till Linköping – det var där de hade en fast tjänst utlyst. Han blev sedan brandförsvaret trogen hela sitt yrkesverksamma liv, så småningom som brandförman. De sista åren – efter en andra hjärtinfarkt – lämnade han utryckningstjänsten och arbetade med brandinspektion.

Vid flytten till Linköping hade Erik genom KFUM-scouterna redan träffat Rut, som han skulle tillbringa livet tillsammans med. 1954 gifte de sig och 1955 flyttade Rut till Linköping. Sönerna Torbjörn och Lennart föddes 1961 och 1966.

Somrarna tillbringades i största möjliga utsträckning i sommarstugan i Slandrom, och 2001 flyttade Erik och Rut hem till Jämtland. De återknöt många kontakter och fick några härliga år, innan Rut gick bort våren 2008.

Erik var hela livet intresserad av friluftsliv – ett intresse han delade med sin hustru.

Han älskade barn. När han slutade vid Linköpings brandförsvar omskrevs han i tidningen som alla barns favorit-farbror-brandman.

Barnbarnen var självklart hans största glädjeämne.

Mer läsning

Annons