Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Eremitens koja" erövrar designvärlden – men bara en har sålts i länet

En designresa med Arvesund Living var ett av programinslagen under gårdagens Spektakel i Östersund. Gunnar Fröberg tog med åhörarna på en resa från Eremitens koja till Eremitaget.

Annons

Gunnar Fröberg, grundare av företaget Arvesund Living, inledde med att visa en bild av en skylt med texten "det är inte hö i alla lador".

– Den svenska ladan är utgångspunkten i vår tillverkning. Vi startade med att återanvända material från förfallna lador, men numera handlar det också om återbruk av form och funktion.

Det hela började 1999 med "Eremitens koja" som ställdes ut på Moderna museet i Köln. Det är ett litet hus avsett för en person.

– Arkitekten Mats Theselius, som hjälpt till med formgivningen, beskrev kojan som "ett litet ruckel på åtta kvadratmeter som ska säljas dyrt utomlands", säger Gunnar Fröberg.

Han berättar att Länsstyrelsen vägrade hjälpa till med finansieringen av transporten till Köln. Kojan som blev en mediakändis i hela designvärlden har sålts i endast ett exemplar till Jämtland.

– För fyra år sedan lanserade jag det "Svenska ladhuset" som begrepp. Ladhus, "Barnhouses", är en trend som sveper över världen. I Amerika, England och Tyskland har de funnits tidigare, men inte här i landet. Jag pinkade in reviret i Sverige. Det svenska ladhuset lanserades på en mässa i Milano.

Ladhusens utformning bygger på två egenskaper från den traditionella svenska ladan. Den ena är sadeltaket och den andra är tendensen med utbyggnader "lite hur som helst". Gunnar Fröberg förklarar att det enda man inte får göra är att bredda ladan.

– Vill man bevara landskapsmiljön skall man anpassa nya byggnader efter dem som redan finns, säger han.

Ladhusen har alla fått namn efter byar i Jämtland, en modell heter Goije och en annan heter Slåtteråsen. Konstruktion och inredning består helt av trä.

– Det trävita är ett tema som är inne just nu. Furu är extremt trendigt, gamla gillestugor är på väg tillbaka.

– Ett annat projekt är "Eremitaget", det är en utveckling av eremitkojan. Den är femton kvadratmeter och Mats Theselius tyckte att den var så rymlig jämfört med den lilla kojan att den fick namnet Eremitaget.

Vad beträffar pågående projekt berättar Gunnar att det just nu skissas på ett hyreshus i ladmiljö. Man jobbar också med hållbarhet och har utarbetat ett antal hållbarhetsprinciper för ladhus. Det rör sig om bland annat materialval, byggprocess och energiförbrukning.

– Vi tillverkar "hållbara hus" och vi har miljömedvetna kunder. Det rör sig ofta om par i 50- eller 60-årsåldern och de frågar om miljövärden i husen.

Gunnar Fröberg verkar vara lite trött på frågan om vikten av att bevara de gamla ladorna i kulturlandskapet.

– Folk frågar alltid om inte ladorna kommer att ta slut, men nej det gör de inte. Av alla lador som finns tar vi bara hand om cirka 30 på ett år, och nio av tio lador som vi får in är bara brädhögar. Att vi inte återbrukar fler beror på att det är för dyrt, det blir en massa kostnader i samband med transporter och städning på platsen. Det är enbart i "Eremitens koja" som vi använder gammalt material.

– Bönder är extrema samlare. Om de hade slängt som vanliga människor så skulle det inte finnas en lada kvar, säger Gunnar Fröberg.