Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En väv av kvinnlig prosa och poesi

Ordväv 3
En antologi av Nätverket skrivande kvinnor i Jämtland

Annons

Nätverket Skrivande kvinnor i Jämtland, bildat 1995, fortsätter att utveckla sitt skrivande i gemenskap. Nätverket har flera lokalgrupper som träffas var för sig och har skrivövningar och uppläsningar, men då och då ses allihop i stor grupp, ofta under en intensiv arbetshelg på hotell i fjällen.
Nätverket har nu kommit ut med sin tredje antologi, "Ordväv 3".

26 av nätverkets dryga 40 medlemmar medverkar i antologin, som liksom de tidigare två innehåller ett blandat urval av både prosa och poesi. Det är kärleksdikter och naturlyrik, barndomsminnen och framtidsfunderingar, vardagsskildringar och sagoberättelser.

"Någon konstnärlig syftning har vi inte haft som riktmärke – även om en del av författarna med lång erfarenhet av skrivande, några med egna bokutgåvor, har förmågan att djärvt tolka och analysera inre upplevelser", skriver Krokomsgruppen, som haft ansvaret för sammanställningen av "Ordväv 3" i bokens förord.
Den formuleringen ringar in ganska bra vad det handlar om. Nivån är ojämn, men det ska den väl vara i en sådan här antologi.
Den som bara alldeles nyligen vågat fatta pennan och börja formulera sig måste få vara med, och att bli publicerad kan ge en viktig kick till att fortsätta utveckla skrivandet.
Samtidigt finns här flera drivna skribenter som nått långt i att utveckla handlaget och som gör just djärva tolkningar och analyser av sådant de varit med om i livet.
Jag tycker mest om poesin i "Ordväv 3". Nätverkets grundare och primus motor Berta Magnusson, Krokom, är som vanligt läsvärd, hon har med tre dikter i antologin. Astrid Åkergren, Stugun, och Clara Witthoff, Östersund, fastnade jag för i "Ordväv 2", och de har klockrena bidrag med den här gången också.
Att skriva rimmad dikt är svårt, men Sigrid Jönsson från Ås lyckas bra. Hon tillhör också de nätverksmedlemmar som gett ut egna böcker. 2006 kom "Guden som är" (Jengel förlag).
Sigrids "Vaknatt" ger mig vårkänslor och det känns alldeles rätt att den avsluta recensionen så här en dag i kylig april.

Vaknatt
Har du nuddat gryningens kjortelfåll
en vaknatt i kylig april?
När vinden sjunger sin visa i moll
och du väntar på vårfåglars drill.
Har du upplev hur ljuset kommer,
hur det silar när natten flyr.
Hur dimmorna tråder sin slöjdans
och ut över vidderna styr?

Att vandra ut i dagningen
med dagg på gren och strå.
Det är den nattatvagningen
som lockar mig att gå.
Att ströva in i skogen sval
och lyss till fåglars vårdkoral
se solens ljus i pelarsal
där stolta tallar stå.

Mer läsning

Annons