Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En turbulent tid inom landstinget

Utan överdrift kan man konstatera att det har varit en turbulent mandatperiod för landstingspolitikerna.

Sparpaket efter sparpaket, skattehöjning, omställningsarbete, sjuksköterskestrejk och fritt hälsoval har dominerat.

Annons

Men det har skett positiva saker också som att tillgängligheten till vården har ökat, stora satsningar har gjorts inom psykiatrin, barnsjukvård liksom inom hjärt- och njursjukvården.

I dag är det inte många som kommer ihåg förslaget om att en förstärkt hälsocentral ska finnas i varje kommun och att resten skulle bli distriktssköterskemottagning med läkarbemanning efter behov.

Det förslaget lades fram av en arbetsgrupp ledd av Ann-Marie Johansson (S) och Berit Johansson (C) i december 2007.

Meningen var att förslaget skulle läggas i budget 2009, men sedan dess har det blåst många vindar, för att inte säga full storm ibland.

Att inte majoriteten i landstinget och oppositionen haft samma åsikt om särskilt mycket den här mandatperioden går det att snabbt slå fast.

Men omställningsarbetet togs i full enighet, men då var krisen så total att det verkligen behövdes krafttag.

Köerna ringlade sig långa till vården, många patienter hade väntat mer än 90 dagar på att få träffa en specialistläkare, det var nästan omöjligt att komma fram till hälsocentralerna via telefonen – allt verkade vara total kaos.

Men för att komma till rätta med de långa köerna hittade regeringen på ett prestationsbaserat ersättningssystem, den så kallade kömiljarden.

Vips visade det sig att köerna kunde betas av, vården började jobba på ett effektivare sätt och landstinget fick ta del av pengarna.

Skattehöjningen på 45 öre från den 1 januari 2009 beslutades i stor oenighet.

Med röstsiffrorna 30 mot 23 klubbades höjningen igenom, hela den borgerliga gruppen reserverade sig mot beslutet.

Skattehöjningen var inte heller förankrad i organisationen, visade det sig.

Landstingsdirektören Karin Strandberg Nöjd visste inget om höjningen och hade därför skickat skatteuppgifter om oförändrad skattesats till Skatteverket.

– Det här är politik i dess yttersta spets, sa hon till LT då.

Samtidigt visade det sig att även oppositionen var överkörd i frågan, dess ledare Marianne Larm Svensson, (C) fick höra om höjningen på lokalradion klockan halv nio på morgonen.

Men landstingsrådet Robert Uitto (S) menar att beslutet om skattehöjningen inte var något förhastat beslut, det var väl förankrat av det Socialdemokratiska partidistriktet.

Skattehöjningen räckte inte till för att få ordning på landstingets ekonomi. Det måste till ett ordentligt stålbad, en besparing som motsvarar runt 550 anställda.

Robert Uitto skyller den ekonomiska krisen på regeringen som bland annat skrivit ner statsbidraget med flera miljoner kronor. Dessutom har landstinget förlorat många miljoner på minskade skatteintäkter.

Sedan kom det fria vårdvalet eller hälsovalet som landstinget i Jämtland föredrar att kalla det.

En påtvingad reform som majoriteten i landstinget lovar riva upp om de vinner riksdagsvalet, medan oppositionen tycker det är en förträffligt bra reform som ger alla rätten att själva välja hälsocentral.

Sjukvården får aldrig bli en handelsvara, menar Robert Uitto, och pekar på att det måste finnas tillgång till hälsocentraler även i länets glesaste delar.

I vårt län kommer inte några privata att köa för att få etablera sig utan det handlar om att försöka behålla de hälsocentraler som finns, är argumentet.

Det fria hälsovalet gör att personalen mår dåligt på hälsocentralerna, men läkarna i Hoting såg möjligheten. De sa helt enkelt upp sig och vill starta eget.

Mitt i alla besparingar kom sjuksköterskorna med krav på löneökning med 1 700 kronor ett krav som motsvarade 10 öre på skatten.

120 sjuksystrar gick ut i strejk och fokus sattes på sjuksköterskorna och deras arbetssituation under en tid.

Den turbulenta tiden för landstingets personal är inte över än, men nu kommer ett val och då får vi se vad politikerna lovar ska hända nästa mandatperiod.

Mitt i allt detta står patienterna.