Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En röst för tro och tradition

Annons

I morgon är det kyrkoval. Ett val som ibland betecknas som bortglömt på grund av det låga valdeltagandet. Ett val som grundar sig på riksdagens beslut om en demokratiskt styrd folkkyrka, men hur demokratisk är Svenska kyrkan? Hur mycket folkkyrka är det?

Det är ingen tvekan om att Svenska kyrkan inte är ett religiöst trossamfund bland andra, utan har en särställning i landet. Sedan 1000-talet har den gått hand i hand med den svenska staten och präglat Sveriges utveckling och framväxt som nation.

Svenska kyrkan har i århundraden varit en omistlig del av det svenska folkets liv och tätt sammanflätad med Sveriges kulturhistoria.

Länge var den en del av staten, men även sedan skilsmässan har den en särskild roll och krav på att vara en demokratiskt styrd folkkyrka med verksamhet över hela landet och finns från Malmö i söder till Karesuando i norr.

Hur står det då till med demokratin och respekten för olikheter inom kyrkan? På nationell nivå är det ingen hemlighet att en socialdemokratisk och vänsterliberal dominans i kyrkomötet sakta men säkert brutit ned mycket av kyrkans grund som garant för kristen moral och etik och som institution präglad av en konservativ grundsyn där förvaltarskap och försiktigt framåtskridande är fundamentalt.

På många håll, inte minst bortom storstadsregionerna, är kyrkan fortfarande en sådan garant. En tidlös institution som inte vänder kappan efter vinden, utan ser sig som en bärare av ett kristet budskap och liturgi med historiska rötter, men centralt och i alltfler församlingar växer sig en annan sorts kyrka sig allt starkare. En kyrka som i sin iver att vara trendig och nymodig, växer sig allt längre ifrån en stor del av folkopinionen för att verkligen kunna kalla sig folkkyrka.

Sverigedemokraterna eftersträvar en demokratiskt buren folkkyrka som vågar stå upp för sin kristna identitet, bejaka en klassisk kristendom och bevara viktiga traditioner samtidigt som man hittar nya modernare vägar att nå människor.

Vi eftersträvar en demokratiskt buren folkkyrka där små församlingar har en plats i den stora organisationen och där diakoniämbetet uppvärderas. Vi vill ha en kyrka där man inte samverkar med antidemokratiska krafter, eller manifesterar en politiskt korrekt samhällssyn genom provokationer mot den klassiska kristendomen, såsom HBTQ-gudstjänster, roasting av Gud eller tvivelaktig interreligiös samverkan.

En röst på Sverigedemokraterna i kyrkovalet är en röst för tro och tradition. En röst för respekt mellan olika fromhetsinriktningar och för det kristna budskapet i centrum av kyrkans verksamhet. En röst för bevarandet av svenska traditioner med kristen anknytning och en röst för omsorg om kyrkorummet, kulturarvet, social gemenskap och glädje.

Julia Kronlind, (SD), riksdagsledamot, kandidat i kyrkovalet, Aron Emilsson (SD), Kommun- och Landstingspolitiker, kandidat i kyrkovalet, Margareta Larsson (SD) , riksdagsledamot, kandidat i kyrkovalet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel