Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En mångsidig uppfinnare

År 1827 invigdes Teknologiska Institutet som sedermera blev Kungliga Tekniska högskolan (KTH), 1877. En av eleverna var Helge Palmcrantz från Hammerdal i Jämtland.

Annons

Helge Palmcrantz föddes 1842 och visade tidigt i livet att han hade anlag för mekaniska konstruktioner. Efter studier vid Östersunds Elementarläroverk flyttade han till Stockholm 1860, där han fick en anställning vid en mindre verkstad. Efter några år på verkstaden sökte Helge till Teknologiska Institutet år 1861, på väg- och vattenbyggnadskonst. Efter avslutade studier fick han inget jobb i Stockholm, vilket gjorde att han flyttade tillbaka till Jämtland.

Föräldrarna hade flyttat till Vigge i Södra Jämtland. Helge började konstruera olika saker som till exempel en räknemaskin och vapen. Han inledde också ett samarbetade med vapensmedjan i Bingsta, en av de mest kända i hela landet. År 1867 hade han tagit fram ett snabbskjutande bakladdningsgevär, som presenterades för 1867 års Vapenkomitté.

Detta ledde till att Helge Palmcrantz fick jobb i Stockholm hos Lantförsvaret. På sin fritid fortsatte han att experimentera i sitt kök på söder. Bland annat konstruerade han sin första kulspruta, vilket han 1868 visade upp på Ladugårdsgärde för bland annat försvarsminister Gustaf Rudolf Abelin. Till världsutställningen i Wien 1873 hade Palmcrantz konstruerat en ny kulspruta som kallades "Svenska kulsprutan" M/73.

Helge Palmcrantz problem var att marknadsföra sina produkter, något som löste sig när han gifte sig med ättiksfabrikören Theodor Winbergs dotter Susanna. Tillsammans drev de företaget framåt. Palmcrantz hade flera andra konstruktioner på gång, till exempel en slåttermaskin för att underlätta arbetet på bondgårdar, som han fick patent på 1876.

För att kunna expandera ytterligare behövde Helge kapital. Han överlät två tredjedelar av slåttermaskininventionen till Theodor Winborg och direktören för Motala verkstad Eric Unge.

Hösten 1876 flyttade det nybildade företaget Palmcrantz & Co in i en ny verkstadsbyggnad på Norra Tullportsgatan i Stockholm. Försäljningen av slåttermaskinen gick bättre och bättre, eftersom Helge hade tillfört en nykonstruktion, stubbregleringsapparat och spårrensare för slåtter- och skördemaskiner.

Framgångarna innebar att det behövdes större lokaler. Palmcrantz köpte en nedlagd fabrik i Carlsvik i Stockholm. Antalet anställda växte och år 1880 tillverkades det mer än 200 slåttermaskiner. Palmcrantz konstruerade också en hackmaskin för att hacka granris och halm, vilket skulle användas till strö.

Helge Palmcrantz var en mångsidig uppfinnare, som inte bara konstruerade maskiner. "Rullbandet" eller löpande bandet i fabriken var hans uppfinning. Det var han först i landet med att använda.

År 1889 flyttade Palmcrantz & Co från Carlsvik på Kungsholmen till Liljeholmen. Här tillverkades en lätt skördemaskin som kunde dras av bara en häst. Företaget blev landets största industri och sysselsatte över 500 personer.

Palmcrantz var en modern företagsledare som införde åttatimmarsdag och sjuklön. Han var också den som tog initiativ till skämttidningen "Blandaren" som KTH-eleverna fortfarande säljer varje vår i examenstid.

Vid Helge Palmcrantz bortgång 1880 (38 år) kunde man läsa i Ny Illustrerad tidning: "När en gång svenska industriens historia kommer att skrifvas, skall Helge Palmcrantz der intaga ett framstående rum"… "Ty han tillhörde de skapande förmågornas lätt räknade antal … Genom sina verk har han i handling ådagalagt huru en industri äfven hos oss skall kunna blomstra. Hans död i mannaålderns bästa dagar är derför för fäderneslandet en stor förlust, som ej så lätt kunna ersättas".